Blogg Region Skåne
#Sverigebygget lanserat
Administrator Blogg Region Skåne
Idag presenterade Alliansregeringen ett nytt och stort paket för jobb, bostäder och infrastruktur. De talar höghastighetståg, nya stambanor, fast förbindelse Helsingborg-Helsingör och bostäder.
Skåne är väl förberedda. Vi har jobbat länge med frågan om ny infrastruktur och snabbare tåg. Bara i 8 Million City projektet gjordes mycket nyttiga underlag som förberedelse inför nu kommande investeringar.
Redan 2010 avslutade vi IBU projektet som förberedde hur den fasta förbindelsen Helsingborg-Helsingör kan byggas och finansieras. Den är självfinansierad med dagens trafikvolymer. Det förutsätter att vi bygger för både tåg och bil. Nya analyser är på väg från Öresundskomiteen.
Under våren startade Region Skåne inom ramen för Skånes Ledningsforum ett bostadsnätverk i Skåne. Det betyder att Skåne är väl förberedda att starta bygget av de bostäder som krävs.
Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder
Integration är vinst för alla
Administrator Blogg Region Skåne
Deltar på Folkemødet på Bornholm och har debatterat på ett antal olika seminarier.
Folkemødet, som är inspirerat av Almedalen, har vuxit rejält sedan starten för fyra år sedan. Det är 40% fler besökare än förra året och säkert tre gånger fler seminarier. Riktigt spännande och ingen dansk politiker av rang saknas. Dessutom mycket kopplat till utbildning och ungdomsrörelserna. Vilket gör det hela till både mycket likt Almedalen men också något helt annorlunda. Svårt att säga exakt vad som skiljer. Kanske lite mer hygge, lite mer avslappnat och samtidigt skarpare i debatten.
Vi har passat på att ha String möte här på plats. Schleswig-Holstein är ordförande med Anke Spoorendonk i spetsen som avhöll både middag samt möte. Mycket diskussion om den gröna transportkorridoren, Fehmarnbelt Days och den gröna tillväxtstrategin. Alla String medlemmarna var på plats; Region Skåne, Region Hovedstaden, Region Själland, Köpenhamns kommun, Schleswig-Holstain och Hamburg.
Deltog i ett seminarie arrangerat av Region Hovedstaden om Fokuseret Vækst. Det handlar om en gemensam vision på Själland för tillväxt och Copenhagen som en internationell knutpunkt. De har också bjudit in Skåne både region och kommuner till att vara en del av visionen. Diskussion och arbete pågår. Att se Öresund som en marknad och se till att integrera bättre och skapa en samsyn kring utveckling och framtid är ingen emot. Tvärtom. Skåne har efterlyst det engagemanget från dansk sida under en längre tid. Samtidigt är det svårt för Skåne och dess kommuner att marknadsföra sig enkelt under en flagg som Copenhagen. Det inser nog de flesta. Detta trots att Copenhagen självklart är det starkaste varumärket i regionen. Frågan om namn och allt som ligger i det är alltid komplicerade frågor. Det blev en vra diskussion och jag framförde att Skåne vill vara en del i en tillväxtvision men först måste den danska sidan visa att detta är ärligt, öppet och med ömsesidighet. Frank Jensen lovade att detta var en ärlig invitation. Jag tar honom på orden.
Har också diskuterat ESS i Öresund. Ett bra upplagt seminarium där både forskare och företag fick komma till tals och berätta vilken nytta de såg med anläggningen. Sedan kom även politiken in. Det är intressant att Danmarks genom tiderna största forskningsinvestering sker i ett annat land. Naturligtvis talade vi lika mycket om Max IV som ESS.
Det är viktigt att se både till hur vi nu kan kompetensförsörja dessa anläggningar med både anställda och forskare, se till att företag investerar och kommersialiserar, och att potentialen används för att öka attraktionen i hela regionen. Det är enkelt att se att framförallt ESS, men även Max, sätter fokus på de gränshinder som finns i Öresund och hur mycket som krävs för att verkligen tala om en marknad och verklig integration.
Diskuterade också Öresundsintegration med Nordisk minister Carsten Hansen i Scandlines regi. Det blev ett handslag mellan Michael Svane, DI, Carsten och undertecknad på att ses nästa år på Folkemødet och redovisa 5 lösta hinder.
Sedan lyfte Region Skåne ESS ännu en gång med ett mingel ombord på Skillinge skeppet Klara Marie där forskaren Kim Leffman, Bohrinstitutet, berättade om vad en anläggning som denna kan göra för forskningen, nya rön och lösningar på de utmaningar vi har i samhället.
Det som är spännande med materialforskning är att det fångar verkligen de största frågorna vi har i samhället. Det är energiområdet, sjukvård, klimat, infrastruktur, mobilitet, byggnation, mat. Det finns nästan inget som inte ökad och bättre kunskap kring material inte är relevant.
Avslutade dagen med att delta i en diskussion kring hur vi kan fortsätta med Eurovision School Contest i framtiden. Göra det till ett gränsöverskridande projekt i flera dimensioner. Både över sundet, mellan åldrar och för att värna den regnbågsrörelse som Eurovision har blivit. Det står för de grundvärden som vi värnar i Öresund; öppenhet och tolerans.
Partiledardebatten Regionfullmäktige 6 maj 2014
Administrator Blogg Region Skåne
Mitt inledande anförande:
Fru Ordförande!
Idag behandlar regionfullmäktige årsredovisningen för 2013. Region Skånes 15:e verksamhetsår.
I Region Skåne har satt ribban högt – som sig bör.
Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass. Vi ska vara den mest attraktiva och innovativa regionen i Europa 2020.
Under 2013 har även ett tydligt positivt trendbrott skett i regionens ekonomi. Region Skånes bokslut för 2013 visar ett resultat på 508 miljoner kronor, exklusive effekt av sänkt diskonteringsränta. Det är drygt 200 miljoner kronor bättre än den budget som regionfullmäktige antog. Och vi har använt skattebetalarnas pengar på ett mer effektivt sätt.
Resultatförbättringen mellan 2012 och 2013 uppgår till 800 mkr
Kostnadsutvecklingen med två procent är den lägsta under regionens 15-åriga historia
De finansiella målen har uppnåtts
Nettolåneskulden minskade med nästan 1,7 miljarder kronor (-44%)
Likviditeten har förbättrats påtagligt
Att regionen nu har en mer robust ekonomi är viktigt. Det minskar vår sårbarhet för framtiden och är dessutom avgörande när vi nu står inför mångmiljardinvesteringar i den skånska sjukvården under de närmaste åren.
Det goda resultatet och den låga kostnadsutvecklingen 2013 i kombination med att regionbidragen räknats upp påtagligt utgör en god grund för 2014 och de kommande åren. Det ökar även förutsättningarna för att vi ska kunna säkra vårt viktigaste mål: Nöjda medborgare!
Vårt främsta mål är att leva upp till skåningarnas förväntningar och behov – medborgarna ska vara nöjda.
Under 2013 har Region Skåne tagit flera viktiga steg i rätt riktning. Servicen till skåningarna har blivit bättre och vi har ökat tillgängligheten och valfriheten i den skånska vården än mer. Vårdköerna har minskat ytterligare och Region Skåne har uppnått kriterierna för att få ta del av statens kömiljard under tio av tolv månader – bättre än någonsin. Andelen nöjda resenärer i Skånetrafiken har stigit något under året och det är riktigt glädjande att konstatera att resandet med Skånetrafiken har ökat ytterligare – för femtonde året i rad. En riktig framgångssaga och även viktigt för miljön. Under året har ett omfattande arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för 2030 genomförts.
Jag vill speciellt tacka de drygt 31500 engagerade och kompetenta medarbetarna vi har i Region Skåne – de som får verksamheten att fungera under alla dygnets timmar – året runt. De är värda ett varmt tack.
Region Skåne har ett viktigt uppdrag att bidra till högre tillväxt och ökad attraktionskraft, både genom att vara en samlande kraft i regionen, och genom den verksamhet som regionen finansierar och producerar, som t ex hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.
Vi ska visa på vinsten att tro på öppenhet och tolerans. Hur rörlighet och möten mellan människor är grunden för tillväxt och positiv utveckling. Hur Skånes framgångssaga bygger på öppna gränser, välkomnande av nya invånare och potentialen i Öresund. Vi i detta rum måste också visa att det självstyre som skåningarna fått betyder något och gör skillnad. Tillsammans kan vi göra skillnad för Skånes framtid. Därför är utveckling av mandatet, kontakterna med omvärlden och Öresundssamarbetet helt avgörande. Därmed kan vi nå målet med livskvalitet i världsklass och nöjda medborgare.
Inlägg på Sverigemötet
Administrator Blogg Region Skåne
Skåne har många utmaningar: Sysselsättningsnivån. Kunskapsnivån. Den bristande toleransen.
Inte överallt. Inte alltid. Men alldeles för ofta.
Att vinna väljarnas förtroende för tredje gången i rad är ändå inte omöjligt. Det är bara att säga som det är.
Alla behövs! Även skåningar. Får vi förtroendet att leda Skåne i fyra år till kan vi lyfta regionen till den nivå där Skåne ska vara och därmed öka Sveriges BNP med minst 40 miljarder varje år!
Det är inte acceptabelt att den bästa och mest intressanta delen av Sverige underpresterar ekonomiskt.
Med investeringarna ESS och Max IV, framtidens forskning, har vi påbörjat en resa som kan sätta inte bara Skåne utan Sverige som ett nav för global attraktionskraft.
Då behövs alla!
Startskott
Administrator Blogg Region Skåne
Mitt invigningstal vid startskottet av ombyggnad och nybyggnation på Helsingborgs lasarett:
Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. Det är patienten som ska vara utgångspunkten för hur vården organiseras. När patientens behov förändras, måste också sjukvården förändras.
Många av våra sjukhus runt om i landet byggdes under en utbyggnad av sjukvården på o60- och 70-talen. Huvudbyggnaden på Helsingborgs lasarett byggdes också under den här perioden, nämligen 1975. Och mycket har hänt de senaste 40 åren. Både vad gäller de fysiska sjukhusbyggnaderna, som förstås har slitits mycket med den febrila aktiviteten som pågår i dem, men också vad gäller medicinsk utveckling och våra förväntningar på vad sjukvården ska kunna åstadkomma.
Patienter vill hellre ligga i enkelrum än att dela rum med andra patienter, och enkelrum minskar förstås också risken för att bakterier och virus sprider sig mellan patienter.
Många sjukdomstillstånd som tidigare krävde lång tids vistelse på sjukhus kan numera behandlas med dagkirurgi och patienten kan komma hem samma dag.
För att kunna ta tillvara den medicinska utvecklingen till fullo och tillgodose skåningarnas förändrade sjukvårdsbehov investerar vi 4,3 miljarder kronor i nya byggnader och renovering av befintliga byggnader. Det är mer än kostnaden för Helsingborg Arena, Höjdpunkten, Dunkers och renoveringen av Olympia – tre gånger om!
Det är en lång process. De sista delarna av den förändring som vi sätter i gång i dag kommer inte vara färdiga förrän 2021. Arbetet kommer ske i två etapper. I den första etappen ingår en evakueringsbyggnad, påbyggnad av parkeringshus, en ny byggnad och ombyggnad av två flyglar i Blocket. I den andra etappen kommer låghusdelen att byggas om liksom de två kvarvarande flyglarna i Blocket.
Sjukhusområdet ska bli ett läkande grönt kvarter. Både upplevelsemässigt för patienter, besökare och medarbetare med växtlighet och gröna ytor, men också bättre för klimatet. Val av material och konstruktion ska präglas av miljömedvetenhet så att de ekologiska fotspår som lämnas till framtida generationer blir mindre och mer hanterbara.
Nybyggnationen ska innehålla mottagningar och dagvård för Helsingsborgs lasarett, laboratoriemedicinsk verksamhet och huvuddelen av den vuxenpsykiatriska verksamheten i nordvästra Skåne.
I dag tar vi det första riktiga steget på vägen till förverkligandet av hus för framtidens sjukvård där morgondagens behov kan tillgodoses, som kommer att göra det möjligt att erbjuda skåningarna den allra bästa vården, med livskvalitet i världsklass! Vi öppnar också upp en stadsdel mitt i Helsingborg som en naturlig del av stadens liv och puls.
Stora Transportdagen 2014
Administrator Blogg Region Skåne
som arrangeras av TransportGruppen inleddes med tal av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Hon underströk vikten av alla transportslag, den 20% ökningen av anslagen och fokus på drift och underhåll. Samtidigt sa hon det som alla i rummet tänkte; ingen är ändå nöjd, det eftersatta underhållet tar för lång tid att återställa, pengarna räcker inte även om det är mer än tidigare regeringar lagt ut. Med glädje hörde jag henne också konstatera att rörligheten och infrastrukturen fortsätter över nationsgränsen. Det är Alliansregeringen som äntligen fått in gränsöverskridande perspektiv i infrastrukturplaneringen. Det gör nytta för Skåne.
Därefter berättade Magdalena Andersson (S) om deras syn på infrastruktur och investeringar. Det är inga stora skiljelinjer med regeringen, mest på finansieringssidan. De vill inte plocka bort de skatter och avgifter som Alliansregeringen lagt på, trots att de var emot (?), men däremot lägga på en till sk slitageavgift för lastbilstrafiken. Dyrare blir det. Hon talade också om höghastighetståg men lite oklart hur hög hastighet.
Sedan blev det en rätt spänstig debatt mellan Catharina Elmsäter-Svärd (M) och Magdalena Andersson (S).
WSP hade på TransportGruppens uppdrag gjort en metastudie om kopplingen mellan investeringar och tillväxt. De har tidigt på 101 olika internationella analyser. Resultaten är lite divergerande men den samlade slutsatsen är att det finns ett starkt samband. Det antagande man gör är att 10% ökat infrastrukturkapital ger 2% ökad produktion i ekonomin. Detta visar sig dock endast på aggreggerad nivå och inte med så stort utfall på regional nivå. De talar om en infrastrukturskuld. Med det vill de mena att investeringarna inte har följt BNP-utvecklingen. Man har jämfört perioden från 1950. Det ska sägas att denna skuld byggdes upp under 1970 och 1980-talet medan investeringarna därefter i stort har följt BNP. Man gör i studien ett scenario med ökad investeringstakt, dvs att man tar igen det man kallar för infrastrukturskulden fram till 2025 och därefter följer BNP-utvecklingen. Detta jämför man med ett jämförelsealternativ där investeringarna följer BNP-utvecklingen. Utvecklingsscenariot innebär att man investerar 184 mdr kr mer fram till 2030. BNP kommer med detta scenario att ligga 60 mdr kr per år högre än i jämförelsescenariot.
En intressant studie ur flera synvinklar. Det visar bland annat att de samhällekonomiska kalkyler som ligger till grund för både kalkyl och prioritering inte fångar om investeringen ger positiv tillväxt för hela landet även om effekten är liten lokalt. Att få ut malmen snabbt och effektivt i Norrland är en vinst för hela nationalinkomsten men svår att bevisa i en väg eller järnvägskalkyl för Norrbottens län. Detsamma i fallet Skåne där drygt 50% av exportvärdet passerar regionen och 70% av godsanlöpen ska vidare, men väg och järnvägskalkylen bygger på 1,2 miljoner invånares behov. Dessutom ofta på sannolik trafik mellan ort A och ort B. Då är inte alltid den samhällsekonomiska kalkylen positiv. Till detta ska läggas passagen över en nationsgräns som inte alls finns med. Det borde stå klart att ett snabbare och effektivare flöde av gods genom Skåne är en vinst för tillväxten i både Sverige och för den delen Norge. Hur räknar vi transit och tillväxt i kalkylerna?
Mina tre tema i den panel där jag deltog uppehöll sig kring arbetsmarknad, låg produktivitet i investeringar och annan ansvarfördelning i genomförande.
Vi har sett positiva effekter, vilket även studiens resultat säger, i den regionförstoring som skett med infrastrukturinvesteringar och utbyggd kollektivtrafik. Från 17 arbetsmarknadsregioner i Skåne på 70-talet till dagens två. Målet är en. Samtidigt ser vi en ökad sysselsättning och fler i jobb. Det har dock inte varit i tillräcklig paritet med befolkningsökningen. Men där spelar även andra parametrar in. Det är fortfarande tydligt att fortsatt regionförstoring ur arbetsmarknadssynpunkt är bra och handlar om både Skåne och Öresund.
Men, åter kan jag konstatera att de pengar som är avsatta kunde användas bättre. Det behövs bättre rutiner för upphandling som styrs mer av funktion och mål. Dessutom att bygga hela sträckor. Inte ta kilometer för kilometer och snutt för snutt. Jag är medveten om att det jobbas en del med denna förändring men det går alldeles för långsamt och de planeringsprocesser som fortfarande gäller leder inte i den riktningen. Det gör att vi får inte ut tillräckligt av varje skattekrona. Reformer på genomförandesidan är fortsatt efterlängtade.
En annan av mina gamla käpphästar handlar om att det skulle bli mer effektivt och nå snabbare resultat om ansvarsfördelningen mellan stat och region förändrades. Överföring av ansvar för regionala nät på regionerna och nationellt ansvar för nationella och internationella stråk. Det skulle skapa tydliga befogenheter och fördela finansiering och genomförande på ett bättre sätt. Jag fick ett tydligt medgivande från WSPs representant. Det blir bättre träffsäkerhet på regionala och nationella prioriteringar. Då kan departementet ägna mer tid åt EU och internationella frågor. Det är av stor vikt att vi gör en bättre ansvarsfördelning och får en governance modell som är anpassad till var Sverige är idag. Vi är medlemmar i EU där de flesta övergripande frågor bestäms och där vi som medlem måste komma tidigt in i frågorna för att kunna påverka. Sverige kunde också på infrastrukturområdet ta hem mer finansiering från EU. Speciellt just nu när stora delar av medlemskretsen faktiskt inte har förmåga att varken ta beslut eller genomföra projekt. Det är lite som efter WWII. Sverige har ordning och reda på ekonomi och arbetsmarknad medan stora delar av Europa står still. Varför inte använda den fördelen lite mer taktiskt?
Så istället för att diskutera vägsnuttar och mötesspår kunde regering och myndighet tillförsäkra oss effektiva flöden in och ut ur landet, besluta om stora objekt och förhandla bra villkor internationellt. Regionerna kan då ägna sig åt vägsnuttarna och mötespåren. Det handlar om kapillären i infrastruktursystemet, regionförstoring och underhåll. Delar av detta ligger redan på regional nivå genom den Regionala Transportinfrastrukturplanen. Den kunde göras större och helheten på regional nivå delegeras dit. Björn Hasselgren, KTH, har skrivit en hel avhandling om bland annat detta. Det han visar är just en förbättrad träffsäkerhet i prioriteringarna och enklare förhandlingsprocess. Vi får helt enkelt rätt objekt byggda och större förståelse för komplexiteten.
Det finns mycket att säga om transporter och infrastruktur. Det är ett ämne som engagerar. Det är också en viktig pusselbit för att skapa förutsättningar för tillväxt och därmed välstånd. Anders Johnson tog oss på en resa genom Sveriges infrastrukturella historia. Det var både spännande, roligt men framförallt en påminnelse om att ingenting är nytt.