Regionala utvecklingsdagen

gick av stapeln i Eslöv på Medborgarhuset, en fantastisk skapelse av Asplund från 1957. Temat var Samverkan och fokuserade på regionfrågan. Siv Sandberg, forskare från Åbo Akademi pekade på regionprocessen som en kombination av vind och tårar. Politikerna beskrevs som mullvadar som arbetade med frågan underifrån. Olle Schmidt citerade en katalansk MEP kollega som sagt att regionerna fyller Europa med kött och blod. Eva Östling-Ollén underströk att global tillväxt påverkar oss alla och det finns en möjlighet i att fattigdomen i världen minskar varje år. Kristina Jönsson, KSO Tomelilla, pekade på att regional utveckling och tillväxt är svåra frågor. Vad är hönan eller ägget? Bengt Holgersson berättade att staten haft fel förut. När SJ ville avveckla regiontågen på sjuttiotalet satsade istället de regionala aktörerna och pågatågen har blivit en succé. Martin Martinsson bevisade att det går att integrera och att kulturen är viktig. Stina Gestrelius pekade på tre viktiga samverkan; offentligt – privat, Öresundsintegrationen, internationellt. Hon menade att det stora hotet ligger i förmågan till kompetensförsörjningen. Delar av skattesystemet borde därför vara regionalt(!). Dan Hjalmarsson berättade att NUTEK tar Region Skåne som exempel på framgång. Han ville ha starka parter som borde får, kan och vill skapa tillväxt och klara konkurrensen. Dagen avslutades av Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet som talade om den nationella nivån och regionerna i globaliseringens spår.

Den sista reflektionen kom också från podiet: Skåningen stretar emot i likriktningens tidevarv! Ganska klokt kan jag tycka.
Samtidigt publicerades en uppföljning av ”Hur har det gått för Skåne”.