Finns den europeiska gemenskapen?

är titeln på årsboken från nätverket för Europaforskning och dagens seminarium i Malmö. Detta är tolfte årgången av Europaperspektiv och därmed en god tradition. På scen fanns flera av författarna som Susanne S:t Claire Renard från Högskolan på Gotland, Lennart Hjalmarsson, Göteborgs universitet, Tommy Bengtsson och Maria Strömvik från Lunds universitet och Jörgen Hettne från Svenska institutet för Europapolitiska studier. De gav under moderatorn Heidi Avellans mycket goda ledning klara bilder av sina kapitels slutsatser samt hur och varför de landat där. Intressanta och lärorika reflektioner kring gränshindren för arbete och tjänster, diskrimineringsfrågor, den fria rörligheten, monopolens vara eller icke vara, demografins påverkan på EUs framtid för att nämna några saker.

Dagen avslutades av Olle Schmidt, MEP, och undertecknad. Olle gav oss sina reflektioner från parlamentets perspektiv på det kommande svenska ordförandehalvåret. Han kunde även göra det med det förra ordförandehalvåret som bakgrund.

Själv gav jag mina intryck av författarnas presentationer utifrån det regionala perspektivet. Skåne och Öresund. Skåne som en ungdomsregion med en god demografisk utveckling men som kommer att känna av konkurrensen från omgivningen där det inte kommer att ges några stora tillskott till arbetskraften under kommande år. Diskrimineringsreglerna kring svenskt näringsliv må ha tagits bort i början av nittiotalet inför EES avtalet, men mentalt lever den kvar i ett mycket nationellt näringsliv där både mångfald av kön och etnicitet saknas i styrelser och ledningar. Blir vi inte bättre på att rekrytera bland alla de människor som bor i vårt land och locka än fler från resten av världen kommer företagens förmåga till konkurrenskraft att minska än mer. Ledarskapet kommer att vara viktigt under det svenska ordförandeskapet. Ledarskapet att kunna stå upp för frihandel, avregleringar och rörlighet. Energiförsörjningen måste tryggas, miljön säkras och utbildningsnivån måste höjas. Den elkabel som ska byggas till Baltikum kunde lämpligen anslutas till det distrubutionsnät som nu inte används från Barsebäck och uppåt landet. Slutligen och kanske viktigast, det krävs ett starkt ledarskap som hjälper till att skapa ett klimat av öppenhet och tolerans. Invandring hjälper inte till att förbättra demografin, men vi behöver den för att skapa dynamik i vårt samhälle. Det behövs nytt blod, nya tankar och friska injektioner för att utveckla och förbättra vårt samhälle. Det måste också vara ett välkomnande klimat för alla människor om det ska vara attraktivt för högutbildade människor att vilja flytta hit och leva här. Och dem behöver vi för att överleva.