november 2007

Sydsvenska Industri och Handelskammaren i Malmö. Det årliga evenemanget gick av stapeln en varm men regnig eftermiddag med välkomsttal av ordförande Lars Frithiof. Efter det diskussion med en panel bestående av Daniel Andersson, Lundaekonomerna, Jenny Lindahl Persson, Vänsterpartiet, PJ Anders Linder, SvD, Bo Pellnäs samt Elisabeth Tandan, VD Aktiespararna. Moderater var Lennart Ekdal, TV känd programledare. De debatterade och samtalade på temat Hur blir framtiden? – Vilka är företagens utmaningar? Det blev ganska intressant och rörde sig kring frågor om tillväxt, innovation, miljö och klimat. PJ Anders Linder pekade på hur farligt det är med minskande ekonomier och refererade till de år i början av nittiotalet när Sverige hade negativ tillväxt i ett antal år. Det om något riskerar att skapa slitningar och konflikter. Då är varje enskild persons vinning gjord på bekostnad av någon annans förlust. I en växande ekonomi kan vi alla vinna utan att ta från någon som förlorar. Det är ju bland annat därför tillväxt är ett viktigt mål i sig. Vi har också behov av mer resurser för att kunna lösa de utmaningar och risker som uppkommer hela tiden.

Före det avslutande julborder underhöll Svante Thuresson och Viktora Tolstoy med fantastik härlig jazz musik. Lite tuff omgivning för den musiken, men de lyfte både trist belysning och lokal. Musik klarar allt när den är bra.

i Stockholm och en träff med Kenneth Herder som är nybliven direktör för område Syd inom Arbetsmarknadsstyrelsen vilket inbegriper Småland, Blekinge och Skåne. Det var ett möte initierat av arbetsgruppen för arbetsmarknadsfrågor inom Regionala Tillväxtnämnden. Gruppen leds av Zanna Mårtensson (m) och både hon samt en ansvarig tjänsteman var med. Det blev en intressant diskussion där vi fick en introduktion till den nya myndighetens tankar och organisation samt vi fick möjlighet att närmare presentera våra tankar kring de delar av arbetsmarknadspolitiken som har en direkt koppling till regional utveckling. Vi fick också tillfälle att räta ut några missförstånd kring de utspel Region Skåne har gjort på detta område och som bevisligen tolkats helt fel. I vanlig ordning! Vi har tydligt sett från vårt regionala perspektiv och med ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna samt tillväxtprogrammet hur de långsiktiga arbetsmarknadsfrågorna hela tiden är en viktig del. Vi har gjort framskrivningar av sysselsättningen för perioden 2007 till 2020 och kan se en viss problematik med arbetskraftsförsörjningen i Öresund även om vi räknar med mycket låga tillväxttal. Utmaningen är större för Själland än för Skåne, men blir i praktiken ett gemensamt problem. De möjligheter som står till buds är en ökad invandring, ökad andel av befolkningen i arbete (där Skåne fortfarande ligger under rikssnittet), ökad arbetsproduktivitet och bättre matchning av kompetens i regionen. Mot den bakgrunden känns det viktigt att vi har en väl fungerande samverkan med AMS för att kunna hjälpas åt att lösa problemen.

Därefter var det full språng till Riksdagen och möte med Skånebänkens ledamöter från alla partier. Vi hade information från Region Skåne under en lunchträff och avverkade i snabb takt infrastruktur, skatteavtalet samt kulturfrågorna. Det är positivt att se hur väl de skånska riksdagsledamöterna möter upp vid dessa träffar. Vi har alla ett behov av att bli bättre på överföring av information.

Dagen avslutades med mitt sista sammanträde på Naturhistoriska Riksmuséet. Efter sex år i styrelsen så avslutas mandatet den sista december. Det har varit både en turbulent, spännande och stimulerande tid på en av våra mest spännande forskningsinstitutioner. Det som den stora byggnaden i Frescati döljer är bland det mest otroliga och utvecklande vad gäller både grund- och tillämpad forskning. Tillsammans med detta en bred utställningsverksamhet och många fantastiskt duktiga och lojala medarbetare. Dessa mossor och lavar, som jag ibland lite skämtsamt kallar samlingarna, fast det bara är en liten del, rymmer så mycket spänning och så många både frågor och svar, att det har krävt sina sex år för att börja inse bredden och greppa verksamheten. Nu kommer det inte att finnas någon styrelse på muséet i fortsättningen har den borgerliga regeringen beslutat. Det tycker jag är helt fel och kommer inte att vara nyttigt för verksamheten. Det säger jag inte för att jag själv måste sluta, det hade jag fått göra ändå efter så många år. Nej, det handlar om vikten av både insyn, bollplank, maktdelning och kontaktyta med det övriga samhället för en så pass stor, komplicerad och värdefull musée- och forskningsinstitution. Det är inte nyttigt att den ska ledas av endast en person. Bärande allt ansvar. Vi hade aldrig gjort så med ett universitet eller med ett forskningsinstitut. Skandal!

och voteringen klar. Det blev 19 propositioner. I två fall var Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i allians. Det gällde Skånetrafiken och regionförsöket. Lite speciellt. Någonstans känns det som om den ideologiska cirkeln sluts i deras ände. Extra intressant är att de båda är emot regionalt självstyre. Det ligger väl inte i linje med någon av deras tolkning på centralism och enhetslösningar. Öppenhet och tolerans är väl inte några nyckelord för varken Vänstern eller Sverigedemokraterna.

För övrigt gick fem-klöverns budget igenom samt förtydliganden när det gällde utbyggnad av E22 från Trelleborg till Norrköping till motorvägsstandard, placering av ESS anläggningen till Lund, Västkustbanans utbyggnad till fyrspår in sin helhet och slutligen en framställan till regeringen om att inleda förhandlingarna om permanentningen av Region Skåne.

Läs mer på hemsidan där allt finns dokumenterat inklusive debatten in sin helhet.

nummer 38 november 2007. Den handlar om skillnader mellan de norska, danska och svenska regeringarna. Mot slutet av reportaget kommer en artikel signerad Bengt Lindroth. Den pekar på vår gemensamma historia, Jonas Love Almqvist och regionsamverkan som växer fram överallt. Låt mig citera:

”Nationalstatens begränsningar blir uppenbara för allt fler, utom för Pia Kjaersgaard och några andra skygglappsförsedda. ”

Inte för att jag tänkte på någon speciell någon annan med skygglapp, men lite trist sällskap kan jag tycka:-)

ber mina läsare läsa Flamman, men när de intervjuar CH Hermansson, den gamle kommunistledaren, då kan det bli intressant. Hermansson pekar på klimathotet som ett sätt att äntligen få svenskarna att vilja införa planekonomin. Äntligen, ur Hermanssons synvinkel. För oss andra kanske en varningens lampa att inte falla i hot och domedagsprofeternas fällor att göra annat än vad vi annars skulle göra. Detta är lite som den våg av integrationsinskränkningar som kommit under flaggen om terroristhot. Vi måste alltid hålla huvudet kallt och analysera avsändaren och vad som egentligen är syftet med förslagen.

är snart över och den allmänpolitiska debatten samt regional utveckling är över. Sjukvården har just börjat.

I mitt inlägg pekade jag på vikten av bättre kunskap kring vad vi gör med skattebetalarnas pengar inom området regional utveckling. Det är fokus på mätning och effekt i den nya budgeten. Uppdraget från väljarna är att skapa goda förutsättningar för regional utveckling och ökad tillväxt.

Ökad tillväxt är ett mål i sig. Detta för att ge alla i samhället råd att besmästra sociala och miljömässiga problem. Därför måste vi ha företagen och entreprenörskapet i fokus. Det krävs alla sorters företag, små och stora, i staden och på landet, ledda av kvinnor och män. Skåne behöver ett långsiktigt och livskraftigt näringsliv som blir mer internationaliserat och ökar sin exportandel. Konkurrens är nyckelordet. Det vi ska se är allt ifrån småskaliga musterier till ESS-anläggningen.

Storstadsregionen Skåne har nya utmaningar och kräver investeringar i infrastruktur och en utvecklad samhällsplanering. Skall vi klara framtidens krav är det nödvändigt att nå en arbetsmarknadsregion, både i Skåne och Öresund. Detta innebär både E22, pågatåg, hamnar, flygplatser, allt behövs för att klara både arbetspendling och godstrafik. Både två måste kunna komma fram, i tid och enkelt.

EU programmen är nya för oss i Skåne och kan ge oss ca 300 miljoner i medfinansiering till Skåne om vi lägger samman alla olika program. Här måste vi se till att använda detta som ett instrument för att få bättre utväxling av de redan gjorda prioriteringarna i Skåne.

Bra tillväxt har vi just nu, men vi startar från en mycket låg nivå och skulle behöva bibehålla dessa nivåer i tjugo år framöver om vi ska förändra välståndsnivån för medborgare och företag. Samtidigt skapar detta andra utmaningar i kapacitet, arbetskraftsutbud och attraktivitet i en globaliserad ekonomi.

Regionförsöket blir nu permanentat, men vi måste se till att förbättra innehållet. Det är flera verktyg som vi behöver för att kunna utveckla vårt mandat.

Som Francis Bacon sa:
En klok man skapar fler tillfällen än han finner.

Fast det gäller både kvinnor och män i nutid.

att höra näringsministern som ska försvara näringslivets konkurrenskraft och överlevnad i Sverige, inte vilja ens diskutera ett införande av Euro. Nu har väl ändå valutan bevisat sitt existensberättigande och om nu äntligen danskarna tar steget så är det nödvändigt för Sverige att gå med. Tänk vad det skulle underlätta i Öresund om vi åtminstone hade samma valuta.

planering och halva dagen information och studiebesök.

Började dagen i Malmö med planering av Strukturfondspartnerskapets utbildningsdag den 6 december samt det första sammanträdet den 12 december. Utbildningsdagen kommer att ta upp det övergripande uppdrag som vi har utifrån EU:s sammanhållningspolitik och Lissabonstrategin. Hur våra prioriteringar av projektansökningar skall syfta till att nå de övergripande målen för att stärka konkurrenskraften i EU. Det kommer att ges information från både NUTEK och ESF för de olika regionala och nationella fonderna. Det känns verkligen viktigt att vi lyckas med att göra rätt och inte säga ja till en massa meningslösa och isolerade projekt för de pengar som nu kommer tillbaka till regionen. Det kommer inte att bli enkelt men vi har åtminstone all den erfarenhet som finns sedan tidigare programperioder samt egna kunskaper i regionen kring vad som krävs. Partnerskapet har också en stor mängd kunskap och erfarenhet inom sig som kommer att vara en stor hjälp och tillgång. Den 12 december kommer vi upp till bevis första gången.

Efter detta fortsatte jag till Helsingborg och besök hos Helsingborgs hamn. Tillsammans med kommunstyrelseordförande Peter Danielsson och kommundirektör Stellan Folkesson träffade jag ordförande i hamnen Magnus Jälminger och VD Per-Olof Jansson. Vi fick en ordentlig genomgång av nuvarande läge och utvecklingsplaner för hamnen. Sedan blev det studiebesök på plats runt om hela hamnområdet. Ett mycket givande och bra besök. Det är roligt att konstatera att vi har så många duktiga och nischade hamnar som framgångsrikt bedriver sin verksamhet i Skåne. Vi kommer också statistiskt långt före Göteborg om vi lägger samman det godsflöde vi har idag genom alla hamnarna. Både Trelleborg, Helsingborg och Malmö har blivit utpekat av hamnutredningen som nationellt viktiga hamnar och det är en korrekt analys. Samtidigt ska vi inte underskatta utmaningarna i framtiden att bibehålla dessa positioner. Det handlar både om miljökrav, fysisk planering och tillgängligheten. Bara Helsingborgs hamn växte mellan 05 och 06 med 16% på enhetsgods och 33% på bulkgods. Det är tillväxttal som vi ser just nu på många områden och som tagit oss alla lite på sängen. Samtidigt ska vi veta det att genomslaget för tillväxt på BRPn inte är i samma storlek och behöver vara stor under de närmaste 20 åren för att ta upp oss på de ekonomiska nivåer vi skulle behöva vara. Några enstaka år av tillväxt hjälper inte mycket. Det är stadig tillväxt under lång tid som ger verkan. Precis som Sverige upplevde från förra seklet och framåt.

på Wrams Gunnarstorps slott i Bjuvs kommun. Det är en gemensamtägd anläggning av EON, slottet samt Bigadan, kallat Söderåsens Bioenergi. Verksamheten har pågått i tio månader och tar i första hand slam från Findus och grisgödsel från Vrams Gunnarstorp. Det är en intressant småskalig lösning och utnuttjar det befintliga gasnätet som Sydgas har i området. Det finns också en gaspump för bil på området. Mona Sahlin invigde anläggningen och höll ett väl avvägt och resonerande tal över hur vi ska klara framtida utmaningar inom energiförsörjning och uthållighet. Hon fick till en riktigt bra poäng på slutet där hon refererade till den klassiska historien om Einstein som lämnade ut samma frågor till studenterna som veckan innan. ”Det gör inget, jag har ändrat svaren.”

Anläggningen producerar biogas som motsvarar 2,5 miljoner liter bensin eller värme som motsvarar behovet för alla hushåll i Bjuv och Billesholm. Lars Frithiof, EON berättade om deras satsningar för att sänka CO2 nivåerna. Rudolf Tornerhjelm, Vrams Gunnarstorp berättade om godset som har 845 ha åkermark och 2000 ha skog. De driver ett lantbruk och skogsbruk i full skala och vill därför hela tiden arbeta med ett aktivt miljöarbete. Detta är bara ett steg i en sådan politik. Läs mer här om deras tankar.Läs också Findus pressmeddelande. Detta är nog också det som vi behöver mer av, kommersiella projekt som har gjort rätt riskbedömning och prioritering.

var ett tema för Globaliseringsrådets konferens under tisdagen. Vinkel var en jämförelse mellan dansk och svensk arbetsmarknad och vissa referenser till det s.k. danska systemet med Flexicurity. Tyvärr tog arrangörerna luften ur mig redan vid presentationen. På podiet radades upp sju medelålders vita män i mörka kostymer. Alldeles utmärkta personer iofs men det kändes varken modernt, nordiskt eller bra. Kanske en förklaring till varför bägge länderna har samma problem med många människor i utanförskap och svårigheter att integrera nya medborgare på arbetsmarknaden. Det visade kanske våra gemensamma problem med attityder och förmåga att se till kompetens och människa och inte bara rekrytera mig själv. På detta område är danskar och svenskar lika dåliga.

ja, sedan fortsatte representanterna för Svenskt Näringsliv, Dansk Industri, danska Metall och svenska IF Metall att diskutera skillnader och förklaringar till varför arbetsmarknaden för övrigt fungerar bättre i Danmark än i Sverige. Inte mycket nytt för oss som bor i Öresund. Utom kanske att de svenska arbetsmarknadsparterna öppnade för en annan attityd till att både hålla politiken utanför samt ta ett större ansvar för arbetsmarknadens villkor, rekryteringsfrågor och utbildningsfrågor. Det är en stor skillnad mellan Danmark och Sverige. Danskarna har en helt annan tradition att engagera sig i utbildningsfrågor och hur arbetskraftsutbudet ser ut. En fråga som är mycket aktuell i Öresund eftersom vi gemensamt kan lösa framtidens problem med arbetskraften genom samverkan. Integration av arbetsmarknaden och våra ekonomier är svaret.