Tydligt fokus på näringsliv

Äntligen en hel dag i företagens tecken. Började med genomgångar på Region Skånes Näringslivsenhet och planering inför kommande sammanträden och budget. Som ett led i globaliseringstemat för året skall vi lyfta fram företagens situation och utmaningar vid ett sammanträde under hösten för att ge ledamöterna lite djupare kunskap kring de satsningar som görs och hur effekterna ser ut. Uppföljningen kring våra beslut är viktigt och nu lägger vi mer och bättre fokus på detta efter den förändring mot balanserat styrkort i budgeten som gjordes förra året. Näringslivsenheten har gjort det bästa jobbet hitintills med den förändringen och det är bra eftersom det är inte enkelt att hitta relevanta uppföljningsdata inom vårt område regional utveckling. Det mesta vi gör ger effekt på lång sikt och handlar ofta om strukturella förändringar. Men vi måste försöka bli bättre och det får väl ses som ett alltid pågående arbete.

Deltog på IndustriArenas kick-off lunch i Landskrona där vi fick lyssna på professor Anders Kinnander från Chalmers medan vi åt. Han har produktionseffektivisering som sitt huvudämne och pekade på att det finns nästan alltid en 50% möjlighet till effektivisering inom all produktion. Svensk industri skulle kunna vara bland de bästa i världen på tillverkning fortfarande idag om de bara fokuserade på att förbättra sin produktion. Själv funderade jag på när han visade bilder på out-sourcing och företag som inte längre ser tillverkning som sin kärnverksamhet, hur ska vi kunna fostra och utbilda nya generationer av styrelsepersoner om ingen har haft ansvar för produktion och personal någon gång under sin karriär. Att bara sitta på stabsfunktioner ger inte tillräckligt med erfarenhet för att kunna förstå vad som får ett företag/produkt/tjänst att nå framgång. Kinnander berättade om ett arbete som han gjort finansieriat av Nutek där de med en metod kallad Method Improvement Potential gått igenom ett antal företag och tittat på produktivitetspotentialen. Genom förändringar på arbetsplatsen skulle de kunna nå en förbättring på 30%, genom små produktförändringar 55% etc. Dessa smärre förändringar skulle dessutom vara tillbakabetalda på ett drygt år. Han gav några handfasta tips på vad Sverige kan göra. Produktion måste vara en VD fråga. Vi kan höja statusen på produktion och berätta att det inte längre är ett smutsigt verkstadsgolv vi talar om. Förbättra utbildningarna i produktionsteknik och se till av även civilingenjörer kan detta. Ge detta område en större andel av FoU. Bli bättre på att kartlägga produktivitetspotentialen och visa på produktionens betydelse för Sverige och svensk ekonomi. Vi fick också en del myter kring lean production krossade. Måste säga att det är skönt att träffa en sann akademiker som är grundläggande skeptisk och kritisk till allt. Är Toyotamodellen verkligen en bra modell för produktivitetsökning eller världens bästa marknadsföringskampanj?

Direkt till Malmömötet där Fredrick Federley, Luciano Astudillo, Eva Uddén Sonnergård, Stefan Fölster och Gudrun Schyman intog scenen och debatterade kring arbetsmarknaden under ledning av Pernilla Ström och Heidi Avallan. Det är inget enkelt ämne att debattera, det tenderar att bli mycket siffror och ganska politiserat. Läs själva mer om mötet i Sydsvenskan. Typiskt bara att feministen Schyman började med att förminska en person i panelen på ett ganska klassigt sätt och det var den enda andra kvinnan. Det är inte första gången som jag ser s.k. feminister göra på det sättet.

Dagen avslutades med Sveriges Stenindustriförbunds årsmöte. Var bland annat med på möte med de nordiska gästerna kring samarbete om europeiska brytningsmiljöfrågor. Mycket intressant och lärorikt. Stenindustrin är kanske inte den största näringen vi har i Sverige, men viktig sådan och Skåne står för en stor del av branschen i Sverige. Att Sverige sedan är det land som använder minst sten i Europa känns trist. Ett så pass bra och långvarigt material för byggnation som finns runt knuten dessutom och inte kräver hög energiåtgång vid framtagningen känns som det borde få en renässans även i vårt land. Det finns väl knappast något vackrare än natursten. Här krävs nog en reformering i byggbranschen. Större makt till arkitekterna, mindre till byggbolagen, bättre underlag och livscykelanalyser på material sedan lär vi nog få njuta av mer vacker sten.