Öresundsregionen

Idag var det seminarium om forskningsrapporten Öresundsregionen - den dynamiska metropolen. Med inlägg av Christian W Matthiessen, Johan Eklund och Åke E Andersson startade förmiddagen. De redogjorde för de övergripande resultaten av "Telefonkatalogen" som rapporten också kallas pga sitt utseende.

Därefter blev det en diskussion mellan Bertel Haarder, Vibeke Storm-Rasmussen och undertecknad kring både innehållet i rapporten och vår syn på Öresundsintegrationen och dess potential eller utmaningar.

Det fanns en samsyn kring ansvaret för Köpenhamn som huvudstad och största stad att ta ledningen och vilja leda en metropol som kan konkurrera globalt med sina 3,7 miljoner invånare. Det kräver dock ett inkluderande ledarskap som ser både hela Skåne och hela Själland för att det ska bära. Skåne som flerkärnig metropol måste tas in som helhet, det räcker inte med någon eller några kommuner som bjuds in i Köpenhamns famn. Däremot finns stor förståelse för att Köpenhamn globalt har det starkaste varumärket och det finns ingen anledning att försöka driva något annat. Allt övrigt kommer efter. I Sverige har Skåne ett relativt starkt varumärke men har tappat i yngre åldersgrupper.

Bertel Haarder och jag lyfte också fram behovet av konkurrens för våra lärosäten. Allt i mening att hålla uppe kvalitet och kompetens. Detta gäller även mycket annan offentlig verksamhet.

Rapporten lyfter framförallt storlek på befolkning, global tillgänglighet, kompetens i arbetskraften, forskning och utveckling samt tolerans som vitala punkter för att bli och förbli en framgångsrik storstadsmetropol. Här ligger Öresund bra till på flera punkter men har också stora utmaningar.

Mina fem punkter för en bättre integration är:

En dansbiennal i Öresund för modern dans med och av funktionshindrade.

Den fasta förbindelsen Helsingborg-Helsingör

Gemensam huvudman i Öresund för kollektivtrafiken, planering, biljettsystem och priser.

Locka hit två världsledande universitet med inriktning ekonomi och medicin/nano/ICT som lägger filialer här.

Ett eller flera områden där universitetssjukhusen i Skåne och Hovedstaden gör gemensam verksamhet. Det handlar om områden där varje sida av sundet har för litet befolkningsunderlag och där det är kritiskt med att hitta och behålla kompetens och forskning. Vilka som är lämpligast vet våra verksamheter.

Det var mitt inlägg i debatten. En hel del av detta går faktiskt att göra även om det kräver samsyn och lite beslutskraft.

- Posted from my IPad

Location:Börsen, Köpenhamn

Pressmeddelande

Anders Åkesson, regionråd (MP) och Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande (M), anmäler Sverigedemokraterna till Diskrimineringsombudsmannen.

Sverigedemokraternas Syddistrikt har utlyst en "fototävling" med anledning av att papperslösa flyktingar från och med 1 juli får rätt till akut tandvård.

- Sverigedemokraternas kampanj mot akut tandvård för papperslösa flyktingar är ett riktigt lågvattenmärke, säger Anders Åkesson, som även är vice ordförande Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i tandvårdsutskottet. Sättet på vilket de pekar ut migranter är främlingsfientligt och diskriminerande.

- Vi har i många år i Region Skåne sett exempel på Sverigedemokraternas främlingsfientliga politik, men den här "fototävlingen" är verkligen droppen, säger Pia Kinhult. Jag är stolt över att vi här i Region Skåne redan för flera år sedan fattat beslut kring vård och tandvård för papperslösa flyktingar.

Kontaktuppgifter
Anders Åkesson, 0705-17 32 86
Pia Kinhult kontaktas genom pressekreterare Johan Folin, 044-309 30 52

- Posted from my IPad

Det närmar sig……

Nu närmar sig ESC med stormsteg. Men ännu närmare är den stora riktigt viktiga tävlingen; Eurovision School Contest!

Strax under 10 000 elever i 28 av Skånes kommuner deltar i en gigantisk tävling som är större än den europeiska tävlingen.

Här tas steg för steg mot dess final.

Lär mer:

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/region_skane/pressrelease/view/de-nominerade-bidragen-i-region-skaanes-eurovision-school-contest-aer-nu-utsedda-855553

- Posted from my IPad

Bygga järnväg eller utveckla samhället

Lyssnat på Andrew McNaughton, HS2, som i sitt föredrag var mycket tydlig i att de byggde inte höghastighetståg. De servar det behov som finns att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. De understöder i första hand beslut om den framtida utvecklingen som tagits politiskt. Medborgarna vill se politiska beslut som leder till hållbar utveckling och ökat välstånd.

När det var en del av lösningen har HS2 en uppgift att korta avstånden och därmed se till att fler möten sker. Resultatet blir ökad ekonomisk aktivitet, fler jobb och på det sättet en hållbar lösning. Det är inte alltid höghastighetståget är rätt lösning.

Jag njöt lite av resonemanget. Så har vi länge i Skåne sett på uppdragen kring infrastruktur. De är medel och inte mål. Samtidigt är erfarenheten att vi mycket lätt landar i räls, teknik, signalsystem och andra detaljfrågor så fort vi väcker frågor om järnväg och kanske än mer i frågan om höghastighetståg. När det egentligen handlar om samhällsutveckling och spatial planering för en hållbar framtid. Där både bil och tåg har en roll. Även flyget.

Detta fångar också frågan om flerkärnighet. Skåne är flerkärnigt. Det är resultatet av en lång historia och att den spatiala planeringen är mer präglad av dansk historia än svensk. Det har gett Skåne ett bättre utgångsläge för att möta urbaniseringen. Flerkärnig storstad är mer hållbar än enkärnig.

Men det går att lyfta perspektivet och se Skåne i ett större perspektiv. Det går att lägga flera lager. I nästa lager gäller det att knyta samman nästa flerkärnighet, det vill säga de storstadsregioner som är drivande i svensk ekonomi.

Nästa lager är huvudstadsregionerna. Knyta samman den nordiska triangeln och därmed ur ett globalt perspektiv skapa ett kraftfält som märks.

Detta är hela grunden till The Scandinavian 8 Million City. Även om projektet började med Göteborg/Oslo samarbetet och Öresundssamarbetet. Hela tiden finns Stockholm och Helsingfors i bakgrunden. Vi tänker ju även in Hamburg, Berlin och Polen i framtiden.

Poängen är att bara utifrån trafikflöden så finns en potential mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg och Skåne på 8 miljoner passagerare per år. Samtidigt är det inte det viktigaste. Det är det avsevärt mycket kortare resorna som är det viktiga. Kan vi nå Oslo-Köpenhamn på 4,5 tim vore toppen men tänk om det var 2 tim 20 min då talar vi om att viktiga ekonomiska centra kommer närmare varandra.

En flerkärnig strategi gör det möjligt att utveckla övriga städer och samhällen mellan de stora centra. Det visar tydligt den skånska strategin som verkat nu sedan början på 2000 talet. Även om många tycker att det går långsamt. Avstånden i Skåne har minskat rejält under drygt tio år. Det har också minskat antal funktionella arbetsmarknader. Målet är att Skåne ska bli EN arbetsmarknad och vägen dit har en del pusselbitar kvar.

Samtidigt visar det hur mycket hållbarare den skånska lösningen är i jämförelse med Göteborg och Stockholm. De bygger vidare på den enkärniga modellen.

Infrastruktur är bara medel för att nå målet. Målet bestäms av medborgarnas vilja och behov. De är underlag för de politiska beslut som visar hur vi realiserar det hållbara samhället.

- Posted from my IPad

Location:Stockholm,Sverige

Innovation i sjukvården

Läste en intressant sak om innovation i sjukvården. Med mer fokus på tjänsteutveckling och arbetsmetoder än på det traditionella medicinteknik oxh läkemedel.

http://www.life-time.se/2013/01/09/nya-arbetssatt-kan-gora-sjukvarden-mer-effektiv/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=nya-arbetssatt-kan-gora-sjukvarden-mer-effektiv

På initiativ av SLL och Vinnova.

- Posted from my IPad

Skåne kraftsamlar runt ESS och Max IV

ESS och MAX IV ger Skåne potential att bli en tillväxtmotor för hela Sverige. Men utan regional mobilisering, strategiskt arbete och ett batteri av insatser inom flera områden riskerar spin-off-effekterna att utebli. Det fastslår TITA-projektet i sin slutrapport som publiceras idag.

TITA har utrett hur Skåne och Blekinge kan maximera samhällsnyttan av att två av Europas största satsningar på forskningsinfrastruktur sker i Lund. Analysen och slutsatserna presenteras i en rapport som idag blir offentlig i samband med en konferens i Malmö. På konferensen, som samlat cirka 350 av södra Sveriges ledande beslutsfattare och representanter från departement och myndigheter, lanseras även de strategier som projektet rekommenderar.

Detta är en unik chans för regionen att visa på en väg framåt både för Sverige och för Europa. Men förväntningarna kan komma på skam om vi inte både på regional och nationell nivå – och i samverkan - vidtar ett antal strategiska åtgärder, säger Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande och högsta politiskt ansvariga för TITA-projektet.

Strategierna handlar om vad regionen måste göra för att öka näringslivets konkurrenskraft och internationella attraktivitet. De handlar också om vilka samhällsstrukturer som måste utvecklas och förstärkas och om behovet av en kraftfull regional mobilisering kring frågor med koppling till ESS och MAX IV.

För samtidigt som TITA-rapporten visar på stora möjligheter till dynamisk tillväxt i regionen finns det också ett antal problem som måste lösas för att det ska bli verklighet:
• Regionala och svenska företags ovana att delta i offentliga upphandlingar till internationell forskningsinfrastruktur och deras bristande erfarenhet av att leverera till sådana anläggningar riskerar att affärerna landar någon annanstans. Förutom arbetstillfällen och pengar går regionen då miste om värdefull kompetensutveckling och stärkt konkurrens- och innovationskraft.
• Gapet mellan akademi, forskningsanläggningar och näringsliv. Det minskar möjligheterna för regionens företag att ta del av den teknik- och kunskapsspridning från anläggningarna som är en förutsättning för större samhällsnytta och spin-off-effekter.
• Bristen på civilingenjörer, tekniker, fysiker och kemister skapar redan idag problem för kunskapsintensiva företag i regionen. Om inte antalet unga som väljer tekniska- och naturvetenskapliga yrken ökar kommer regionen inte klara kompetensförsörjningen.
• Bristen på bostäder kan hämma tillväxten och göra det svårt både för anläggningarna och företag att rekrytera och behålla personal.
• Regionens behov av investeringar för ökad tillgänglighet med kollektivtrafik till ESS och MAX IV från hela regionen matchas inte av nivån på de statliga anslagen.
• För att stå sig i den internationella konkurrensen måste regionen bli attraktivare, t ex genom att säkra tillgången på internationella skolor och förbättra mottagandet av internationell arbetskraft.

Se mer info på www.essmax4tita.se

- Posted from my IPad

Anförande Regionfullmäktige

Fru ordförande!

OECD pekar i sin rapport om Skåne på våra utmaningar; låg sysselsättning, låg produktivitet, stor segregation och brist på entreprenörer. Men Skåne har också flera styrkor. Vi har en ungbefolkning, närhet till Köpenhamn, spetsforskning och stor potential i ett samhälle präglat av mångfald.

Om Skånes produktivitet och sysselsättningsgrad kommer upp på samma nivå som för Sverige som helhet ökar Sveriges totala BNP med drygt 40 miljarder kronor per år! Förutom att det ger välstånd åt alla skåningar som arbetar och bor i Skåne skapar det också möjligheter för Region Skåne att göra mer.

OECD landar faktiskt i att detta är en av de bästa platser att leva och bo på. Samtidigt konstaterar vi en orolig omvärld ochoroande lågkonjunktur. De negativa tecknen omkring oss är många.

Mot den bakgrunden lägger femklövern fram vårt sjunde budgetförslag sedan vi övertog ansvaret för Region Skåne efter valet 2006. Och det är samtidigt budgeten för regionens 15 verksamhetsår sedan regionen bildades vid årsskiftet 1998-99.

Sedan regionen bildades har den ekonomiska omslutningenfördubblats. Vården har fått 17 procent mer ekonomiska resurser, i fasta priser, mellan 2002 och 2012. Vi har skapat en kollektivtrafik som, trots kritik, i stort sett alla andra landsdelar av vårt land avundas oss. Vi har infört ett hälsovalssystem som harökat tillgänglighet och kvalitet i vården, samtidigt somvårdköerna har minskat kraftigt. På område efter områdeminskar vårdköerna och patientsäkerheten ökar, enligt de oberoende mätorgan som finns. För att nu bara beröra något av allt det som skett. Det har hänt mycket sedan starten 1999 och ändå mer sedan femklövern tog över 2006.

Region Skånes budget för 2013 omfattar totalt cirka 38 000 miljoner kronor, och ökar med 1 235 miljoner kronor jämfört med 2012. Det innebär att ramarna räknas upp och att en rad konkreta satsningar kan göras, samtidigt som förbättringsarbetet fortsätter.

Hälso- och sjukvården i Skåne får betydande ekonomiska tillskott i femklöverns budget för 2013. Hälso- och sjukvården fårytterligare 716 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med2,9 procent.

Ett annat tydligt område för satsningar under 2013 är kollektivtrafiken. Priserna förblir oförändrade, och i budgeten tillför vi 280 miljoner kronor till kollektivtrafiken. Dels investerar vi i nya Pågatåg och dels gör vi det enklare att resa kollektivt. Bland annat kommer en ny betalfunktion att göra det möjligt att betala med kort på stadsbuss i mindre städer, och man ska även kunna betala biljetten direkt i mobilapplikationen när man söker efter en resa.

Kring detta och en mängd annat kommer mina kollegor i Femklövern återkomma till i den fortsatta debatten under dessa två dagar.

Vi föreslår också nya och tydliga finansiella mål. Här har vi också enats med oppositionen vilket skapar en stabilitet inför de investeringsbehov som Region Skåne har framför sig.

Även om det är den enda punkt vi lyckats ena oss kring.

Budgeten för 2013 innebär också ett överskott på 300 miljonervilket är viktigt för just investeringsbehovet.

Mot femklöverns budgetförslag står socialdemokraternas i skarp kontrast. De skär med breda remmar ur andras läder, trots högljudda varningar från både Konjunkturinstitutet och Region Skånes egna ekonomiska råd. Allt för att de ska påstå sig kunna ge allt till alla. Helt utan ett långsiktigt ansvarstagande för Skånes ekonomi och de utmaningar vi står inför. Ingen i socialdemokratin verkar ens ha bläddrat i OECDs rapport. Jag kan rekommendera både den och Konjunkturinstitutets varningar.

Men för att vi ska kunna fortsätta hålla den höga kvalitetsnivån i vården som vi är vana vid och se till så att Skåne fortsätter vara en av världens bästa platser att leva på behöver Skåne leva upp till sin potential. Fler människor måste vilja investera och starta företag i vår region.

Skåne som alltid är lite utanför den svenska mallen; flerkärnigt,ungdomligt och eget. Det är positiva krafter som vi kan använda för att nå framgång. Här hittar alla sin plats efter sina förutsättningar. Här respekterar vi och tolererar vi varandra. Här är olikhet en fördel. Då kommer människors lust till innovationer och investeringar att frodas just här. Och då passerar Skåne rikssnittet och blir den ledande storstadsregion som vi ska vara. Det kräver dock att ha fokus på rätt frågor och lägga våra resurser på rätt saker.

För Femklövern har slutsatsen blivit följande: Vi är i ett läge där vi kan satsa ytterligare 716 miljoner kronor på hälso- och sjukvården, 80 procent mer än vad SKL rekommenderar för pris- och löneuppräkningar, 280 miljoner kronor till kollektivtrafiken och där vi kan uppnå ett resultat för att starta det viktiga arbetet med att skapa resurser för de kommande och omfattande investeringarna i de skånska sjukhusen genom ett budgeterat positivt resultat med 300 miljoner kronor. Då är det inte rimligtatt begära att skåningarna ska avstå ytterligare pengar i form av höjd skatt, med försämrad privatekonomi och försämrad konjunktur och arbetsmarknad som följd.

Jag yrkar därför bifall till Regionstyrelsens förslag. Tack!

Som om inte cancer vården var prioriterad

Det pågår en ganska hetsig debatt i viss media just nu om huruvida cancervården har problem eller ej. Bland många av de saker som sagts hävdas det bland annat att femklöverna i Region Skåne skulle vilja minska och nedrusta cancersjukvården. Inget kunde vara mindre fel. Till nästa år ökar sjukvårdsbudgeten med 2,9% samtidigt som vi ser resultatet av en investering på 500 miljoner i ett nytt strålningshus i Lund. Bland alla de olika och viktiga diagnoser och sjukdomar som finns är det cancer som lyfts fram som ett prioriterat område i budget 2013. Texten lyder:

Cancerpatienter ska få bättre vård och stöd

Cancer är tillsammans med hjärt­ och kärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och södra Sverige toppar listan över flest cancerfall i Sverige. Cancerprognoser för 2030 förutser att andelen män som kommer drabbas av cancer blir 130 procent fler än nu, och andelen kvinnor 70 procent fler. Region Skåne måste agera nu och satsa på prevention, behandling, forskning, utbildning och kommunikation.

Preventionen är viktig för att minska antalet cancerfall eftersom en tredjedel av alla cancertillfällen går att förebygga. Levnadsvanor såsom rökning, kost, alkoholintag, motion och solande är faktorer som spelar stor roll. Mycket förebyggande arbete återstår att göra utöver det som redan görs, både för att förbättra folkhälsan i stort och för att förebygga cancer. Fokus i arbetet mot cancer bör ligga på samverkan mellan områdena behandlingsforskning och klinisk verksamhet. Dessa områden måste ha ett nära sam­ arbete för att uppnå en hög kvalitet i cancervården samt i forskningen som bedrivs. Region Skåne kommer att utreda möjligheten att ta avstamp i bröstcancer och prostata­ cancer för ett Center of Exellence, men även i andra vanliga folksjukdomar såsom hjärt­ kärlsjukdomar och diabetes. Ett sådant center skulle vara unikt i sitt slag i Sverige och skulle ge praktiska förutsättningar att optimera patientprocessen.

Det om inget annat hoppas jag visar vilken enorm kraft och stora resurser som det ligger och ska fortsatt ligga på cancervården i Skåne. Samtidigt måste vi också arbeta med en bättre vårdprocess, ökad patientsäkerhet och se än mer till patienten än vad som alltid har skett. Cancer är en komplex diagnos och består av väldigt många olika sjukdomar egentligen. Forskningen gör varje år stora framsteg som också gör att fler och fler blir friska och återställda. Samtidigt insjuknar också fler på grund av att vi lever längre. Allt detta kräver en del omställningar och förändringar. Så länge vi har patientens väl som mål är jag övertygad om att alla inser vilka förändringar som krävs och hur vi bäst tar tillvara de ökade resurser som kommer cancervården till del.

Vi sätta Skåne på världskartan!

Vi ska sätta Skåne på världskartan

Skåne är fantastiskt. Vår region erbjuder stor variation, nybyggaranda, en bördig mylla, ett dynamiskt näringsliv, människor med bakgrund i jordens alla hörn och en rik kul­ turhistoria. OECD anser att Skåne är en av de bästa platserna i världen att bo och verka på. Vi har också satt ribban högt – vi ska erbjuda livskvalitet i världsklass och därmed sätta Skåne på världskartan.

Region Skåne har ett viktigt uppdrag att bidra till högre välstånd och ökad attraktions­ kraft, både genom att vara en samlande kraft i regionen, och genom den verksamhet som Region Skåne finansierar och producerar. Skåne ska i framtiden erbjuda ännu bättre hälsa, tillväxt och hållbarhet, och Region Skåne tar ledartröjan i arbetet att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi.

Våra uppdragsgivare – medborgarna – ska kunna lita på att vi använder deras skatte­ inbetalningar på bästa vis. Region Skåne ska därför arbeta mer effektivt – jobba smar­ tare – och det ska bli enklare att kommunicera med Region Skåne. Medborgarna ska vara nöjda och i större utsträckning kunna välja själva. Region Skåne ska bli en mer modern organisation, som alltid sätter människan i fokus. Empati, tillgänglighet och professionalitet är viktiga ledord.

Omvärlden är emellertid osäker och femklövern som styr Region Skåne lägger fram en ansvarsfull budget för 2013. För att inte dämpa samhällsekonomin i Skåne behåller vi skattesatsen på 10,39 kronor, men ändå är omslutningen på budgeten rekordstor, nästan 38 miljarder kronor. Vården har också mer resurser än någonsin. Sedan 2002 har vården tillförts nära 13 procent i fasta priser, och det strukturerade arbetet att kartlägga och korta vårdköer har gett påtagligt positiva resultat. Region Skåne har kompetenta och hängivna medarbetare och jag vill rikta ett särskilt tack till dem för deras fina insatser.

Region Skåne går in i sitt femtonde verksamhetsår och femklövern är fast besluten att fortsätta förbättra villkoren och öka frihetsgraderna i Skåne.