Vatten Sten Lera

Idag öppnade vandringsutställninen Vatten, Sten och Lera på Höganäs museum. Initiativet togs av Berit Fribrock och den ideella föreningen Kultur i NV Skåne. Berit Fribrock är en riktig drivkraft och startade detta projekt redan 2001 och kunde idag se det första delmålet på plats.

Genom att bjuda ihop geologi, arkeologi, biologi, kulturvård, keramik och konst bildas ett kluster som skapat en lockande och inspirerande utställning och visat vägen via keramik, bilder och texter, från dåtiden till nutiden. Det kommer att följas av en bok, som utges senare under våren. Vi får följa lerans väg från förhistorisk tid, sten-, brons- och järnålder, till 1500-talets keramik i Ängelholm, 1700-talets keramik i Kvidinge till 1800-talets kol, lera och keramik drift i Höganäs. Inblandade i projektet är även Bjuv, Åstorp och Klippan. Utställningen landar i dagens moderna keramik.

Vi skall minnas att det lilla fiskeläget Höganäs, som nämndes första gången 1488, och som inte utvecklades mycket under den första tiden. Det lär ha funnits ungefär tjugo hushåll där från 1569 och framåt. Sedan kom gruvindustrin och brytning av kol och leror samt tillverkning av den eldfasta keramiken exploderade under 1800 talet. Höganäsbolaget startades 1797. Trots detta blev inte Höganäs stad förrän 1936.
I Ängelholm däremot fanns stadrättigheterna sedan 1516. Där blev kakelugnarna den stora produkten som dominerade under 1800-talet. Bl. a kan vi se flera stora kakelugnar gjorda i Ängelholm på regementet på Ljungbyhed.
Nu skall detta tvärvetenskapliga projekt försöka föra ut historien, kunskapen och känslan för keramiken och leran till förskolebarn, skolbarn och lärare. Det finns även goda idéer hur det kan användas för att locka turister och göra nordvästskåne attraktivare.
Projektplanen är en guldgruva för alla oss dom sitter i museer och universitet och som ska hitta sätt att göra just detta, föra ut kunskapen och göra den relevant för medborgarna. De som arbetat med VattenSten och Lera har verkligen hittat många mycket bra uppslag.
För mig som är positiv till både mångfald och globalisering, känns detta viktigt – då är ju det lokala och regionala desto viktigare. Vi måste kunna samla, vårda, visa och förklara det kulturarv som finns just här. Visa hur den väv hänger ihop som har vävts av alla de människor som kommit och gått i trakten och anpassat sig till de möjlligheter som funnits. Keramiken fångar också den tro och det andliga livet som följt i spåret av de olika tidsperioderna.
Vatten är helt avgörande för allt liv, stenen består av mineraler som innehåller syre, som vi inte kan vara utan och sist men inte minst, är leran en jordart av lös struktur som vi gärna vill inordna och definiera, till kroppar. Vi människor består och lever alltså av vatten, sten och lera.