Svensk hearing

om framtagandet av EU:s strategi för Östersjöregionen hette dagens övning. Det är ett samarrangemang med regeringskansliet, SKL och Länstyrelsen i Stockholm. Dagen inleddes med hälsningsfraser från värdarna samt beskrivning av arbetet från en representant från EU kommissionen. Sedan började raden av fem minuters inlägg från anmälda talare. Sammanlagt 27 talare och inlägg från regioner, kommuner, landsting, organisationer och offentliga aktörer. Själv fick jag nöjet att inleda och poängterade Region Skånes långa erfarenhet av Östersjöarbete inom många olika områden och alltid med andra parter. Det handlar om det sydsvenska samarbetet, Öresundsregionen, transnationellt med Danmark, Tyskland, Polen och delar av Baltikum. För denna process pekade jag på att ta bort stuprören inom Kommissionen, att undanröja regler och särbestämmelser som hindrar fri förlighet och utveckling, koordinera alla olika nationella, regionala och lokala Östersjöorganisationer. Vikten att involvera både Norge och Ryssland i arbetet och resultatet. Ta tillvara all den erfarenhet och allt det arbete som redan gjorts. Att inte glömma den lokala och regionala förankringen och involveringen i arbetet. Inom området hållbarhet, miljö och säkerhet lyfte jag fram beredskap och träning för miljötillbud, olyckor och katastrofer. Pekade även där på värdet ur sårbarhetssynpunkt att utveckla alternativ till gas och fossila bränslen samt binda hela Östersjöregionen till det nordiska elnätet. För tillväxt och välstånd i hela Östersjön måste vi klara de gränsöverskridande och transnationella utmaningarna och se till de funktionella regionerna. Vikten av forskning och utveckling och hög kompetens. Ta vara på det som finns bland annat Medicon Valley, Öresundsuniversitetet, ScanBalt och String som exempel. Vi måste också våga se och satsa på världeledande kluster som ESSS och MaxLab IV i Skåne samt XFEL och PETRA i Hamburg. Den gemensamma arbetsmarknaden blir mer och mer viktig. För att göra allt det måste tillgängligheten öka. Det kräver infrastruktur och det är inte bara vägar och järnvägar utan också IT. Öresundsregionen som gateway till inte bara Norden utan också Ryssland, Asien och Kina. Detta kräver fast förbindelse Helsingborg-Helsingör samt utveckling av den nordiska triangeln: Köpenhamn – Stockholm – Oslo (TEN-T 12). Ja, ungefär så blev det.

Av 27 talare representerade 7 sydsverige vilket är bra. Bland annat var Pontus Lindberg där från BSCCA och tog bland mycket annat upp vikten av uppföljning och utvärdering av en strategi. Staffan Tellmar från Simrishamn var där och berättade om Kimo Baltic Sea och deras arbete som nu är igång. De har fyra projekt kring kusterosion, säkra transporter, algblomning och fiskare som sophanterare. Åke Örtqvist från SLL lyfte fram riskerna och behovet av kunskap kring resistenta bakterier samt smittsamma sjukdomar på grund av ökat resande och transporter. Helene Vogelmann från Vinnova underströk behovet av attraktionkraft både för att dra till sig investeringar, forskning samt kunniga människor. Våra vänner i Blekinge, Kalmar och Södra Småland pekade på de pågående och gamla projekten Baltic Gateway, East-West transport corridor samt Baltic Master. Där finns också Region Skåne med. De påminde också om vikten att ta med unga människor i processen för att även förankra tankarna i framtiden. Nästan alla representanter från norra Sverige pekade på vikten av att inte bara skapa transportleder nord-syd utan även öst-väst. Viktigt påpekande. Jan Owe-Larsson från Östsam var den enda förutom representanten från Svensk Dataförening som tog upp e-tjänster och e-identiteter. Inte nog så viktigt när vi ska arbeta transnationellt med myndigheter och med rörlig arbetsmarknad. Dataföreningen talade om att skapa digitala trappor, det vill säga motverka klyftor i befolkningarna på dataområdet. Också viktigt att komma ihåg.

Det var allt som allt en givande och innehållsrik dag.