Strukturbild och kickoff för fjärde omgången

Stor samling i Höör för kickoff för fjärde delen inom Strukturbild Skåne och delen som handlar om attraktionskraft och image. För en region som Skåne och Öresund finns en fantastisk mängd möjligheter och styrkor. Samtidigt är det inte självklart att klara sig och överleva i den globala konkurrensen kring människor, innovationskraft och tillväxt. Några av de frågor som vi måste hitta svar på problematiserades under dagen av ett antal duktiga talare. Det mesta handlar om att kunna attrahera människor och komma ihåg att det vi gör är faktiskt i första hand för människors skull. Det är inte systemen och eller modellerna som är ledande utan de mänskliga behoven och kraven. Samtidigt måste vi delvis hitta strategier som institutionaliserar arbetsmetoderna. För att kunna planera holistiskt som Helle Sörholt pekade på så handlar det mest om att hitta styrmedel och verktyg som fungerar. Här kommer brytpunkten mellan den analoga ingenjörskonsten och den digitala humanismen. Hur förenar vi de tu? I ett förvaltningssammanhang med demokratiska styrmedel? Svåra frågor men de första stegen för att hitta metoder och svar togs idag.

Jan Sturesson, Öhrlings, inledde och gav oss några ledord där kanske framförallt högre tempo, högre densitet, enkelhet i logistiken och estetisk gestaltning fastnade mest. Även att det handlar mer om att vara spännande än vacker. Jan talar mycket om relationskapital och det är viktigare än vad vi kanske i den svenska kulturen förstår. Här har traditionellt svenskar i modern tid varit dåliga. Vet inte om det handlar om vår blyghet eller avståndet och den perifera placeringen geografiskt. Jan understryker därför extra mycket behovet av seriös omvärldsbevakning och tog Dubrovniks historia som exempel. Det är en klart intressant lärdom och erfarenhet. Där ledaren skickade ut en stort antal ambassadörer för att finna ut vad som hände i världen. Denna kunskap skulle sedan sammanställas och användas för att veta hur de skulle planera för framtiden. Detta ledde sedan till mer än femhundra år av fred och tillväxt. Jan Sturesson är en mycket inspirerande talare, initierad och full av energi.

Efter honom talade Charlotta Mellander från Högskolan i Jönköping. En nationalekonomi som i många år samarbetat med Richard Florida. Hon arbetar idag inte bara i Jönköping utan har också en halvtid i Toronto på hans institut. Hon är också director för the Prosperity Institute of Scandinavia. Hennes tes var att framgång, lycka och platsen hänger ihop. urbanisering driver tillväxt. Floridas triangel med teknologi, talang och tolerans fungerar och stämmer. Hon visade en hel del intressanta data. Bland annat, vilket överraskade mig lite vid första anblicken, vår tidsanvändning över livscykeln. Arbetet upptar 9%, fritiden 50% och sömnen dryga 30%. Arbetsdelen är minskande och fritiden ökande. Det är logiskt när du tänker efter, men nog lät 9% arbete ganska lite vid första anblicken. Charlotte pekade också på tre livsavgörande beslut för lycka: Vad vi jobbar men, vem vi lever med och var vi bor. De hänger också intimt ihop. De starkaste drivkrafterna för lycka och tillfredaställelse kring val av plats är kvaliteten på platsen (grönområden, estetiska värden) och uttrycksmöjligheter (etniska minoriteter, mångfald, homosexuella, unga singlar). Hon avslutade med att citera Jane Jacobs: When a Place get boring, even the Rich People leave.

Som avslutning låt mig nämna Helle Sörhult som från sin arkitekturhorisont pekade på det holisitiska perspektivet som jag redan har nämnt. Hon beskrev den metod som Gehl har utarbetat för att just kunna hitta en metod som inbegriper alla delar och inte bara landar i teknik och planer. Hon är också en mycket inspirerande talare och har en fantatiskt förmåga att få dig att verkligen förstå skillnaden på goda och dåliga miljöer, bra och usel planering och hur enkelt det egentligen är men hur svårt vi hela tiden gör det. Helle talar alltid också om vikten av förstå att det arkitektoniska rummet är en begränsad resurs.