Miljö en sak, klimat något annat

Just nu pågår debatten kring proposition 4: Ansvar för miljö och klimat. Det är en bra proposition som är baserad på det arbete som arbetsgruppen ledd av Lars Lindblad gjorde förra året.

Den utgår ifrån en verklighetsbeskrivning och tro på att problem går att lösa. Samtidigt finns en glidning när klimatet kommer på tal. Klimatfrågan handlar om två saker; ett offentligt ansvar att alltid planera för katastrofscenarier samt frågan om vad och vem som eventuellt påverkar klimatet. Att människan påverkar är ganska självklart. Vår plats och roll på jorden påverkar allt i vår omgivning på mer än ett sätt. Samtidigt har vi förmåga till problemlösning och planering som gör att vi oftast kan göra rätt eller rätta till de misstag som sker. Detta är inte allenast för klimatfrågan, det handlar om alla samhällsområden.

Därför är det på sin plats att alltid förhålla sig skeptisk till både de som vill vara domedagsprofeter och de som helt vill räkna bort en mänsklig påverkan på klimatet. Pia Almström från Kävlinge gjorde ett bra och balanserat inlägg på detta tema som bör lyftas fram.

Det finns en spännande bok på samma tema som heter State of Fear av Michael Crichton (Tack Tutti) som iofs överdriver något men samtidigt pekar på vi alltid måste förhålla oss skeptiska till de som vill tala om att snart är världens ände här och människans påverkan är ond. Vi har idag nått långt i utvecklingen och många gånger bevisat att människan både kan och vill skapa en bättre värld, ur alla perspektiv. Högljudda demagoger skall alltid hanteras med försiktighet. Det är inget nytt i historien.