Från järnväg till mat

Future Rail föreningen lanserades i Helsingborg under ett seminarium under förmiddagen. Lars Leijonborg är invald i styrelsen som leds av Björn Rosengren och skall tillsammans med några andra pensionerade herrar föra ut budskapet om att det behövs mer järnvägsinvesteringar. Blir säkert bra men det finns alltid en liten fara med den här sortens sammansättningar. Är det bara män med fritidsproblem som inte fick sin leksaksjärnväg när de var små eller? Kan vara billigare att köpa Märklinlådor till dem allihopa. Asch, de har gått i konkurs! Finns ej mer.

Dagen blev dock bra. Flera intressanta inlägg kring behovet av att skapa nya investeringprocesser kring järnväg. Det kan vi alla hålla med om med tanke på hur planeringssystemen ser ut idag. Tiden är knapp för Sverige att komma ikapp med tillväxt och konkurrenskraft. En som vet mer än andra är ju Lars Leijonborg. Han ledde ju Globaliseringsrådet som sa och la fram mycket kloka analyser som tyvärr inte har lett till någon konkret policy. Vi har utmaningar men det verkar som om vi bara vill tala om det. Inte ta tag i problemen.

Åkte i stor hast vidare till Malmö för att ansluta till skolmatskonferensen i regi av Smaka på Skåne. Hann höra många olika inlägg samt goda idéer som kan höja kvaliteten på skolmaten. Det handlar om att se det som en pedagogisk resurs, kanske sammanföra hemkunskap och lunchätning som gjorts i en skola, tillåta skolmatspersonalen att laga mat och inte bara värma. Paul Svensson (fd Fredsgatan 12) känd från TV var verkligen en inspiratör för att visa vad som går att göra. Han pekade också på bristen på ledarskap och att det mest handlade om att personalen av uttråkad och hade dålig förankring i skolan. Rektorerna är antagligen lika viktiga här som när det gäller kunskap och prestation. Det mesta sitter liksom i ledarskapet. Det blev också en del klagomål på LOU. Där reagerade jag och sa att det handlar mer om brister hos beställaren än hos LOU. Vi vet ju inte som offentliga vad vi vill eller vad vi ska köpa. Då blir det ju därefter. Däremot är livsmedelslagen något som vi borde titta över. Den skapar många hinder för utvecklingsarbete ute i verkligheten. Jag lyfte också fram maten inom sjuk- och hälsovård som också borde ses som en del i vård och behandling. Vilket vi ju inte gör bland sjukvårdens huvudmän. Det är mycket att göra, men vi får akta oss för protektionism och etnocentrism när vi försvarar närodlat och småskaligt lokalproducerat. En vettig näringspolitik för matproducenter skapar både goda förutsättningar och god konkurrens på lika villkor. Det ger oss god mat med hög kvalitet samt många duktiga entreprenörer.