Första mötet med Gränshinderforum

Ordförande Ole Norrback hälsade oss välkomna och lämnade över ordet till nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldor Asgrimsson. En kort introduktion kring statsministrarnas uppdrag, mandatet, uppdragets längd och förväntningarna. Sedan blev det presentationer av oss som ingår i det nya forumet. Från Island, Gudridor Sigurdardottir, från Åland, Gunnar Westerholm, från Finland, Lars Erik Häggman, från Danmark, Thomas Børner. Vi fick också en del information kring tidigare arbeten som gjorts samt rapporter. Det blev en intressant och lärorik diskussion. Runt bordet satt flera med många års erfarenhet i frågan kring gränshinder. Nu är bara frågan hur vi ska kunna skapa handling. De med längst erfarenhet konstaterade dock att det var första gången som det fanns ett så pass tydligt mandat från statsministrarna och de hade inte bara bett om en utredning eller rapport. Men, vi ska inte vara naiva och tro att saker som dessa förändras enkelt. Nästa gång träffas vi och skall då ha med oss ett antal konkreta gränshinder som vi tycker skall prioriteras samt känns som ganska enkla att göra något åt. Det blir att arbeta på två spår samtidigt. Först de enkla sakerna som bör kunna hanteras med ganska snabba insatser, samtidigt de långsiktiga och mer preventiva förändringar som krävs. Skall våra små nordiska länder klara den globala konkurrensen måste vi bli mer flexibla och harmoniserade så att näringsliv och arbetstagare kan använda hela geografin och marknaden fritt. Det handlar både om att kunna rekrytera rätt personer, kunna få det jobb du vill ha samt mångfaldiga möjligheterna för rätt kompetens och utbildning. Detta är en viktig EU fråga, men vi kan ju börja med att sopa framför egen dörr. Det fanns bra initiativ under slutet av artonhundratalet där det skapades gemensamma nordiska arbetsgrupper för att stifta likalydande lagar på flera områden. Detta arbete fanns på det ekonomiska området också. Det talades då om en gemensam valuta för de nordiska länderna för att integrera ekonomierna. Helt rätt tänkt i linje med frihandel och allt det som gjorde oss till starka och vinnande länder när nittonhundratalet började. Allt detta positiva och framsynta arbete tvärbromsade i och med första världskrigets utbrott. Nu är det nog dags att ta upp tråden där det brast 1914 och fortsätta att vara lika framsynta och anpassa oss till global konkurrens och fri rörlighet. Frihandel är av godo, medan den protektionism som vi ser tecken på bland alla olika gränshinder inte är varken god eller speciellt förnuftig.