Dövas situation i vården

Igår eftermiddag hade döva och hörselskadade i Skåne anordnat en paneldiskussion med alla partier i Region Skåne inbjudna. Där var representanter för s, v, mp, fp samt undertecknad för m.

Det var mycket givande timmar på flera sätt. En påminnelse om hur många saker som är hinder i samhället när någon har dett funktionshinder. Det var olika frågor från stort till smått som avhandlades. Främst tog jag till mig vittnesmålen om hur svårt det är att få tolkhjälp inom sjukvården och hur många missförstånd som uppstår på grund av detta. Region Skåne har en egen regi organisation för detta i Tolkcentralen. Men deras kapacitet är alldeles för liten och väldigt många får nej. Det påstås även vara en dålig kunskap på sjukhusen vart de ska ringa för att nå en tolk. Allt detta är allvarliga frågor utifrån både en etisk och säkerhetssynpunkt.

Det är sällan lämpligt att låta en familjemedlem eller vän vara tolk i frågor som har med den personliga hälsan att göra. Ännu mer så inom psykiatrin. Det blir väldigt tydligt inom barn- och ungdomspsykiatrin där ju just familjen kan vara en del av problemet. Det är även en patientsäkerhetsfråga att läkarens diagnos och råd verkligen har blivit korrekt uppfattade. Det finns länder där detta är lagstiftat. Det handlar om en trygghet för patienten och även ett bättre tillfrisknande om du känner att du förstår vad som händer med dig. Det var bra att jag blev uppmärksammad på denna problematik. Det betyder att vi antagligen har samma situation för andra funktionshinder.