Behovet av storstadspolitik

är ganska påtagligt i nu inte bara Stockholm utan även i Skåne och Göteborgsregionen. Urbaniseringen sker hela tiden oavsett vad vi säger eller gör. Den har pågått utan avbrott sedan hundratals år. Däremot har vi hanterat frågan olika bra på olika platser. Det krävs en tydlig acceptans att människor vill bo nära varandra. Arbetsmarknaden skapar en snabb regionförstoring som i sin tur ställer nya krav på infrastrukturen. Det som måste hänga med är både ekonomi, socialt ansvar och miljö. Vi har inte råd att göra samma planeringsmisstag och felaktiga byggnation som under 70-talet. Då skapades miljöer som vi idag knappt vet hur vi ska hantera. Det är för dyrt att bara riva, svårt av bygga om, men cementerar social problem som växer oss över huvudet. I Skåne ska vi också placera in ett mycket högkvalitativt och effektivt jordbruk som med stor säkerhet har en ännu större marknad imorgon, mitt i vår geografi och storstadsutveckling. Det är inte helt enkelt och det är inte alla som ser varken problemet eller möjligheten. Vår placering som transitregion är också en sak som endast hanterats som problem om det hanterats alls. Det borde istället vändas till en möjlighet, vi kommer ju inte bygga om geografin i framtiden vad jag vet. Allt detta sammantaget gör att vi har en utmaning tillsammans som kommer att ge oss arbete en bra tid framöver. Vi har samtidigt flera bra verktyg för att göra detta. Det regionala självstyret är ett viktigt sådant.