s syn på EU

30 maj 2001, NST

Det var lärorikt och oroväckande att höra Lars Stjernkvist tala om sin vision om det framtida EU under debatten häromkvällen i Ängelholm. Det visade tydligt vad socialdemokratin vill med vårt gemensamma fredsprojekt, att bibehålla sina egna positioner och behålla makten centralt.

S-regeringen vill ha enhetlig arbetslagstiftning, harmoniserade skatter och ägna tid och energi åt just de frågor som EU inte skall ägna sig åt. Vad vi behöver idag är att behålla konkurrensen mellan medlemsstaterna just på områden som är av vikt för invånarnas vardagsliv – dvs skatter, arbetslagstiftning etc. Däremot behövs harmonisering på områden så att ingen straffas för att de flyttar på sig och rör sig mellan staterna. Men detta är helt olika saker! Det är institutioner och stater som ska konkurrensutsättas, inte medborgarna. Det s-regeringen arbetar febrilt på är att sätta staterna i skyddad verkstad och konkurrensutsätta medborgarna.

Den koncentration av makt som vi har idag i ledningen av Sverige, har vi aldrig haft tidigare, inte sedan tiden innan 1809. Det är självklart enklare och väldigt frestande att sköta allt via ministerrådet, ett effektivt sätt att centralisera och koncentrera makten till några få. Inte ens riksdagen kan säga mycket idag, trots att vi har en minoritetsregeringen, eftersom de flesta beslut skjuts till ministerrådet i EU. När sedan s-regeringen följer upp detta nationellt med att lägga sig i och förhindra den kommunala och regionala självstyrelsen så är maktkoncentrationen fullständig. Detta skall inte tas som intäkt för att EU som idé eller organ är värdelöst. Detta är bara som vanligt, att vi får den politik som väljarna har valt. Socialdemokratin har aldrig varit duktig på att dölja sina egentliga syften, men en stor del av Sveriges befolkning har bevisligen tyckt att det är en bra politik.

En ansvarskännande förtroendevald skall istället ägna sin tid åt att våga ta i de svåra frågorna kring säkerhet och försvar eller organiserad brottslighet. Att lyfta det som kommer att vara avgörande för hur framtiden blir för europas medborgare, vad gäller frihet, välstånd och välfärd vill de heller inte hantera.

Denna oförmåga kommer att kosta varje enskild medborgare ganska mycket i framtiden, speciellt för våra ungdomar.

Pia Kinhult