Bygga järnväg eller utveckla samhället

Lyssnat på Andrew McNaughton, HS2, som i sitt föredrag var mycket tydlig i att de byggde inte höghastighetståg. De servar det behov som finns att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. De understöder i första hand beslut om den framtida utvecklingen som tagits politiskt. Medborgarna vill se politiska beslut som leder till hållbar utveckling och ökat välstånd.

När det var en del av lösningen har HS2 en uppgift att korta avstånden och därmed se till att fler möten sker. Resultatet blir ökad ekonomisk aktivitet, fler jobb och på det sättet en hållbar lösning. Det är inte alltid höghastighetståget är rätt lösning.

Jag njöt lite av resonemanget. Så har vi länge i Skåne sett på uppdragen kring infrastruktur. De är medel och inte mål. Samtidigt är erfarenheten att vi mycket lätt landar i räls, teknik, signalsystem och andra detaljfrågor så fort vi väcker frågor om järnväg och kanske än mer i frågan om höghastighetståg. När det egentligen handlar om samhällsutveckling och spatial planering för en hållbar framtid. Där både bil och tåg har en roll. Även flyget.

Detta fångar också frågan om flerkärnighet. Skåne är flerkärnigt. Det är resultatet av en lång historia och att den spatiala planeringen är mer präglad av dansk historia än svensk. Det har gett Skåne ett bättre utgångsläge för att möta urbaniseringen. Flerkärnig storstad är mer hållbar än enkärnig.

Men det går att lyfta perspektivet och se Skåne i ett större perspektiv. Det går att lägga flera lager. I nästa lager gäller det att knyta samman nästa flerkärnighet, det vill säga de storstadsregioner som är drivande i svensk ekonomi.

Nästa lager är huvudstadsregionerna. Knyta samman den nordiska triangeln och därmed ur ett globalt perspektiv skapa ett kraftfält som märks.

Detta är hela grunden till The Scandinavian 8 Million City. Även om projektet började med Göteborg/Oslo samarbetet och Öresundssamarbetet. Hela tiden finns Stockholm och Helsingfors i bakgrunden. Vi tänker ju även in Hamburg, Berlin och Polen i framtiden.

Poängen är att bara utifrån trafikflöden så finns en potential mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg och Skåne på 8 miljoner passagerare per år. Samtidigt är det inte det viktigaste. Det är det avsevärt mycket kortare resorna som är det viktiga. Kan vi nå Oslo-Köpenhamn på 4,5 tim vore toppen men tänk om det var 2 tim 20 min då talar vi om att viktiga ekonomiska centra kommer närmare varandra.

En flerkärnig strategi gör det möjligt att utveckla övriga städer och samhällen mellan de stora centra. Det visar tydligt den skånska strategin som verkat nu sedan början på 2000 talet. Även om många tycker att det går långsamt. Avstånden i Skåne har minskat rejält under drygt tio år. Det har också minskat antal funktionella arbetsmarknader. Målet är att Skåne ska bli EN arbetsmarknad och vägen dit har en del pusselbitar kvar.

Samtidigt visar det hur mycket hållbarare den skånska lösningen är i jämförelse med Göteborg och Stockholm. De bygger vidare på den enkärniga modellen.

Infrastruktur är bara medel för att nå målet. Målet bestäms av medborgarnas vilja och behov. De är underlag för de politiska beslut som visar hur vi realiserar det hållbara samhället.

– Posted from my IPad

Location:Stockholm,Sverige