januari 2009

utgjorde grunden för Regionala Tillväxtnämndens sammanträde i måndags i Helsingborg. Det hela blev riktigt lyckat med både många besök, mingellunch och bloggande från alla parter. Läs mer på Svenskt Näringslivs hemsida, Region Skånes hemsida och om bloggandet. Bilder här.

Nu kom äntligen nyheten att Skåne, Västra Götaland och även Halland och Gotland blir regioner samt att övriga får vänta till 2014. Lite väl försiktigt, kunde gott låtit alla få försöksstatus, men bättre än ingenting alls. Nu börjar det röra på sig och vi kan på allvar ta tag i våra ansvarsområden.

Läs och hör mer här.

Det är riktigt kallt idag i luften i Skåne. Vinden biter i kinden. Fredagen började med förmöte inför Styrkommitté Interreg IV Öresund nästa vecka. Stor uppslutning och bra diskussion. Det märks ett stort behov hos ledamöterna att få diskutera strategi, nuläge och framtid för att se vilken nytta regionen skall ha av programmet och hur innovativa och bra projekt skall kunna komma fram.

Därefter pressmöte med Arena Tillväxt, SKL och en ny rapport kring pendlingen på Malmö Börshus. En intressant rapport som noga kommer att läsas. Jag fick tillfälle att svara på några frågor och ge min bild av Skåne och Öresund ur arbetspendlingsynpunkt. En inte nog så viktigt fråga i dessa tider av omvandlingar och varsel. Arbetspendling är ett sätt att slippa arbetslösheten och relativt snabbt hitta ett nytt jobb. Skåne är en flerkärnig, men hyggligt tät region som gör det hanterbart att förflytta sig varje dag. Samtidigt är vi mycket medvetna om att delar av Skåne inte finns med i den bilden och det är ett viktigt mål för både kollektivtrafik och infrastruktur att bygga ihop regionen.

Därefter till Lund och styrgrupp för Strukturbild Skåne. Vi hade som jag skrev igår kickoff för fjärde delen igår och idag diskuterade vi rapporten för det tredje området, markanvändning, som nu ska ut på remiss. Det är en bra rapport som verkligen är användbar ur flera synpunkter. Den begränsade tillgången på mark är något vi måste hushålla med, samtidigt är det också viktigt att vi ser på olika investeringar utifrån deras olika livscykler. En väg eller järnväg sätter större spår och påverkar fler generationer över lång tid än till exempel en lekpark, golfbana eller lagerlokal. Samtidigt ha vi nästan samma sätt att räkna hem och avskriva objekten ekonomiskt. Det leder ofta fel. Vilket i sin tur riskerar att leda till fel prioriteringar eller kortsiktiga lösningar.

Stor samling i Höör för kickoff för fjärde delen inom Strukturbild Skåne och delen som handlar om attraktionskraft och image. För en region som Skåne och Öresund finns en fantastisk mängd möjligheter och styrkor. Samtidigt är det inte självklart att klara sig och överleva i den globala konkurrensen kring människor, innovationskraft och tillväxt. Några av de frågor som vi måste hitta svar på problematiserades under dagen av ett antal duktiga talare. Det mesta handlar om att kunna attrahera människor och komma ihåg att det vi gör är faktiskt i första hand för människors skull. Det är inte systemen och eller modellerna som är ledande utan de mänskliga behoven och kraven. Samtidigt måste vi delvis hitta strategier som institutionaliserar arbetsmetoderna. För att kunna planera holistiskt som Helle Sörholt pekade på så handlar det mest om att hitta styrmedel och verktyg som fungerar. Här kommer brytpunkten mellan den analoga ingenjörskonsten och den digitala humanismen. Hur förenar vi de tu? I ett förvaltningssammanhang med demokratiska styrmedel? Svåra frågor men de första stegen för att hitta metoder och svar togs idag.

Jan Sturesson, Öhrlings, inledde och gav oss några ledord där kanske framförallt högre tempo, högre densitet, enkelhet i logistiken och estetisk gestaltning fastnade mest. Även att det handlar mer om att vara spännande än vacker. Jan talar mycket om relationskapital och det är viktigare än vad vi kanske i den svenska kulturen förstår. Här har traditionellt svenskar i modern tid varit dåliga. Vet inte om det handlar om vår blyghet eller avståndet och den perifera placeringen geografiskt. Jan understryker därför extra mycket behovet av seriös omvärldsbevakning och tog Dubrovniks historia som exempel. Det är en klart intressant lärdom och erfarenhet. Där ledaren skickade ut en stort antal ambassadörer för att finna ut vad som hände i världen. Denna kunskap skulle sedan sammanställas och användas för att veta hur de skulle planera för framtiden. Detta ledde sedan till mer än femhundra år av fred och tillväxt. Jan Sturesson är en mycket inspirerande talare, initierad och full av energi.

Efter honom talade Charlotta Mellander från Högskolan i Jönköping. En nationalekonomi som i många år samarbetat med Richard Florida. Hon arbetar idag inte bara i Jönköping utan har också en halvtid i Toronto på hans institut. Hon är också director för the Prosperity Institute of Scandinavia. Hennes tes var att framgång, lycka och platsen hänger ihop. urbanisering driver tillväxt. Floridas triangel med teknologi, talang och tolerans fungerar och stämmer. Hon visade en hel del intressanta data. Bland annat, vilket överraskade mig lite vid första anblicken, vår tidsanvändning över livscykeln. Arbetet upptar 9%, fritiden 50% och sömnen dryga 30%. Arbetsdelen är minskande och fritiden ökande. Det är logiskt när du tänker efter, men nog lät 9% arbete ganska lite vid första anblicken. Charlotte pekade också på tre livsavgörande beslut för lycka: Vad vi jobbar men, vem vi lever med och var vi bor. De hänger också intimt ihop. De starkaste drivkrafterna för lycka och tillfredaställelse kring val av plats är kvaliteten på platsen (grönområden, estetiska värden) och uttrycksmöjligheter (etniska minoriteter, mångfald, homosexuella, unga singlar). Hon avslutade med att citera Jane Jacobs: When a Place get boring, even the Rich People leave.

Som avslutning låt mig nämna Helle Sörhult som från sin arkitekturhorisont pekade på det holisitiska perspektivet som jag redan har nämnt. Hon beskrev den metod som Gehl har utarbetat för att just kunna hitta en metod som inbegriper alla delar och inte bara landar i teknik och planer. Hon är också en mycket inspirerande talare och har en fantatiskt förmåga att få dig att verkligen förstå skillnaden på goda och dåliga miljöer, bra och usel planering och hur enkelt det egentligen är men hur svårt vi hela tiden gör det. Helle talar alltid också om vikten av förstå att det arkitektoniska rummet är en begränsad resurs.

som tog mig till Malmö och möte med Öresund Entrepreneurship Academy. Träffade deras VD Christian Vintergaard och han berättade om deras verksamhet som faktiskt har skapat en ökning bland studenter som läser någon kurs om entreprenörskap från 2% 2006 till 5% 2008. Kan låta lite, men är en avsevärd ökning på den korta tiden. De har som mål att höja den nivån till 15% 2015. En bra och nödvändig insats om vi ska få någon ordning och nytta med alla dessa timmar av högskolestudier som investeras av både lärare, studenter och skattebetalare i Öresund. Inom ramen för Minerva Bridge arbetar de med att få näringslivsföreträdare att ställa upp som föreläsare och aktivera sig inom ramen för de ordinarie kurserna på våra universitet och högskolor. En nog så viktig sak – det är en stor brist inom ramen för våra lärosäten – avståndet mellan aktiva inom näringslivet och utbildningarna.

Sedan hade jag möte kring några som arbetar med OPS lösningar för olika typer av investeringar. Ett ganska intressant upplägg för att fånga riskfördelningen mellan det privata och offentliga samt fånga upp de drivkrafter som privat kapital har för effektivitet och produktivitet. Mycket intressant.

Fortsatte till Lund därefter och träffade några friskoleföreträdare som var intresserade av att få igång ett kompetensutvecklingsprojekt och ville veta mer om Socialfonden och Strukturfondspartnerskapet. Berättade så mycket jag kunde och försökte svara på frågorna för att se om deras idéer gick att genomföra som ett socialfondsprojekt. Inte helt lätt att svara på – saken ska prövas enligt många olika lagligheter och regelverk samt program kriterier, men jag kunde åtminstone ge dem tips om var de ska vända sig för att kunna få svar. Självklart kan jag inte ta ställning till om själva idéen är bra eller dålig. Det är dock viktigt att jobba med öppenhet och ge information om var de kan hitta ledning och hjälp för att komma fram till om det ska eller kan bli projekt av idéerna.

med regionledning och beredningar inför Regionstyrelsens och dess au. Det var samtidigt en hel del andra frågor som behövde hanteras samt en mängd kalenderfrågor. Det är inte klokt vad få timmar det finns på dagen och dagar i veckan och veckor på året! Fick en del tekniska problem också med mail och telefon så jag tappade några timmars jobb medan tekniker fixade till det hela.

Flera frågor är aktuella även om det mesta fokuset idag var på Barack Obamas installation. När jag vid femtiden fortsatte till Malmö för möte med Moderata förbundstyrelsen hörde jag hans ed samt tal i radion. Han är verkligen en lysande talare. Det fanns även några nya inslag i hans tal även om det till stora delar var ganska traditionellt. Det ska bli spännande att se hur det går för honom att nu komma till handling och visa på Change! Det är ingen dålig slogan. Förändring är det som mest skrämmer folk och samtidigt det enda som hjälper i den värld vi lever i. Att vara i ständig förändring.

har jag ännu inte berättat om. Det var Sveriges Byggindustrier som bjudit in till seminarium för branschfolk inom anläggningssidan. Hans Brändström från Näringsdep. inledde och berättade bland annat om infrastrukturpropen, den nya myndigheten Transportstyrelsen (där undertecknad ingår i insyndsrådet) samt vad som nu ska hända med övriga trafikverk. Det är idag inte klart men Bo Bylund har fått uppdraget att se över planeringsprocessen och Billinger ser över myndighetsstrukturen så svaren kan komma under året. Det ryktas om sammanslagning av Väg och Banverk. Det ryktas också om en förstärkning av departementet. Den som lever får se. Därefter talade jag Henrik Andersson från Sydsvenska Handelskammaren. Han pekade på de stora behov av investeringar som vi har samt eftersläpningen i jämförelse med vår omvärld. Visade också på exemplet E22 hur viktigt det är att söka stöd för att tydligt prioritera bland objekten. Regionerna och Sydsvenska Handelskammaren driver E22AB tillsammans för att just peka på och föra i bevis vilken nytta och tillväxtfrämjare investeringen i 2+2 väg från Trelleborg till Norrköping skulle vara. Själv pekade jag också på branschens låga produktivitet. La tyngpunkten på mer konkurrens, mer utveckling och bättre produkter. Vi behöver få mer för pengarna, högre kvalitet, modernare funktioner samt högre estetiska mål. Både beställaren och leverantören har levt mycket enögt ur mer än ett perspektiv. Det måste bli en ändring på detta. De investeringar vi gör i vägar och järnvägar är faktiskt byggnasverk som påverkar vårt samhällbygge under mycket lång tid. Vissa av de vägsträckningar som finns idag har funnits sedan 1100 talet. Samtidigt kan också tiders prioriteringar framstå som helt obsoleta efter mindre än hundra år. Ta järnvägen genom Skälderviken. Dessa exempel visar hur viktigt det är att när vi väl valt var vi ska investera är det lika viktigt hur vi investerar. De marginalkostnader vi talar om kan vara helt avgörande för kommande generationer och deras möjligheter att bygga ett samhälle med hög livskvalitet. Jag pekade också på vikten att samverka mer mellan alla olika aktörer för infrastruktur, både näringen, myndigheter, byggare och kommuner som planerar det övriga omkringliggande. Före mig hade också Krister Örnfjäder (S) samt Lars Gustafsson (Kd) talat, bägge riksdagsledamöter.

Sedan fick jag inte höra mer eftersom jag var tvungen att avvika med tåget till Köpenhamn. Vi hade presidiemöte med Interreg Öresund inför sammanträdet den 30 januari. Jag tar över ordförandeklubban i år. Blev ett bra planeringsmöte och sedan hemgång i mörka vinterkvällen via Lund för att hämta bilen.

Bra artikel idag i Svd från SKL presidiet. Det är konstigt när jag läste kommentarerna på artikeln på nätet att vissa tycker att detta är en viktig valfråga. Det kan så vara, men i vilken form? Är det inte en huvuduppgift för det valda representantskapet, dvs förtroendevalda på olika nivåer, att se till att ordna förvaltningen på bästa och effektivaste sätt? Ligger inte det underförstått i uppdraget från väljarna? Det är väl resultatet de bryr sig om. Att samhällsmaskinen fungerar såsom de vill och levererar det som de önskar. Hur det går till är väl mindre intressant för folket på gatan. Det är klart för motståndarsidan är det alltid enklare att skrika VALFRÅGA! varje gång det blir svårt att hitta motargument. Det har varit samma sak i andra frågor som på något sätt är enskilt politiska och av hurkaraktär. Fast då brukar det vara V eller Mp som sittter i den buren.

för där gick seminariet Företagande – offentlig upphandling – vård & omsorg av stapeln i samarbete med Region Skåne, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Nutek. Det var fullt i salen och stora förväntningar på dagen. Det var också ett fullspäckat program med fokus både på lagstiftning, Nuteks handlingsprogram, Region Skånes projekt och företagarna själva. Stefan Holm från Almega pekade på vilka möjligheter som nu öppnar sig med den nya lagen om vårdval, LOV som började gälla från 1 jan 2009. Han rekommenderade också att läsa in villkoren på kammarkollegiet.se. Där kan vi också konstatera att det ännu inte syns att 28 skånska kommuner faktiskt ansökt om att utreda möjligheterna kring att använda LOV. En fantastisk respons på en spännande reform.

Det känns också lite extra kul att det nu är realitet. Jag tillsammans med Tutti Johansson-Falk, Landskrona skrev underlaget från den danska reformen Frit Valg som låg som underlag inför regeringens arbete. Danskarna hade själva varit i Nacka och inspirerats innan de skrev sin lag. Lite kul att se hur vissa frågor måste vandra runt en del innan de landar.

Anna Nilsson, projektledare för det projekt som vi själva satt igång fick tillfälle att berätta mer. Det handlar om att öka kunskapen och mångfalden inom vård och omsorg genom ökad kunskap hos beslutfattare i Region och kommuner. Målgruppen är både politiker och tjänstemän. Allt är ett resultat av regeringens initiativ för att få igång entreprenörskap inom sjukvård och omsorg. Här finns mycket att göra och är antagligen en överlevnadsfråga för hela sjukvårdsområdet. Bara sjukvården omsluter ca 180 miljarder per år och sysselsätter 270 000 människor. Det är en bransch med de högst utbildade och med högst antal olika yrkesgrupper. En sak som också är i ständig utveckling och förändring. Sektorna är också forskningstung och har stor omvandlingskraft. Om vi bara vågade släppa krafterna loss. Här finns potential för en bättre vård i Sverige för medborgarna, men också en möjlighet till företagande och vinst. Därmed också en stor exportmöjlighet som idag är helt sovande. Speciellt idag med tal om fordonsindustrins död, ja, vad ska komma istället?

Därefter gick min färd till Helsingborg och samling för Västkustbanan. Samlade var representanter för kommuner och regioner utmed hela sträckan från Göteborg till Malmö. Det finns oro i luften inför att de sista delarna av banan inte kommer på plats och då blir faktiskt hela den redan gjorda investeringen ganska bortkastad. Helt korrekt och vi kan enas kring att det är viktigt att fortsatt ligga på för att få banan slutförd. Tunneln genom Hallandsås och de problem som varit där och tyvärr skapat en tro hos många att bara tunneln blir klar så är järnvägen i full kapacitet. Det är inte sant. De saknade delarna gör att vi inte kommer att kunna använda banan fullt ut även om tunneln blir klar.

Tog tåget till Köpenhamn och Gränshinderforums möte. Vi diskuterade igenom några av de hinder som blivit lösta. Bland annat hade vi fått positiva svar och lösningar på det brev till Littorin som ordförande Norrback och jag skrev under hösten. Av fem problem kring a-kassa var fyra nu lösta. Vi fick också positivt svar på brev till Leijonborg kring högskolemomsen där lösningen kom i forskningspropositionen.

Det blev också en del diskussion kring de seminarier som planeras. Det blir ett kring arbetsgivaravgifter vid arbete i två länder som ska gå av stapeln i Öresund. Sedan ett Trilateralt möte om Gränsgångaravtalet som blir i Norge eller Värmland. Slutligen ett om hälsotjänster och det kommande fria vårdvalet inom EU som ska gå av stapeln i Oslo.

Själv anmälde jag också en inbjudan från Haparande för att diskutera de problem som de har. Vi beslöt att jag åker tillsamans med min finske kollega, Lars-Erik. Lämnade också över en rapport som gjorts av ÖresundDirekt, Christer Olsson, om erfarenheter från Sterlingkonkursen. Det var ett danskt bolag med personal i tre länder. Vilket ledde till ganska stora och komplicerade problem för många av framförallt svenskar och norrmän. Avslutade mötet och nästa möte sker på Island i mars.

Återigen en ganska murrig och grå dag, fast plusgrader. Det är som om dagsljuset inte riktigt vill visa sig alls under hela dagen. Längtar till våren!

Vi började i Lund kl. 08.00 med en avslutande workshop kring resultatet av avslutningkonferensen av det projekt kring ESS konsekvenserna som Region Skåne tog initiativ till under 2007 tillsammans med Malmö, Lund och Helsingborg. Nu är visionen klar och vi har en ganska tjock rapport som visar på både möjligheter och problem för framtiden. Vad måste alla aktörer i regionen tänka på för att få ut så mycket som möjligt av en investering som ESS. Nu handlar det om att ta till sig de frågeställningar som kommit fram och se hur vi ska arbeta vidare. Det blev en intensiv dag och resultatet blev tydligt. Under februari och mars kommer styrgruppen att kunna presentera fortsättningen. Det har varit ett mycket stimulerande arbete som letts av Öhrlings och representanter för kommunerna och regionen. Ett bra processinriktat arbetssätt som fungerat väl.

Efter detta direkt till ett planeringsmöte för vetenskapskorridoren och en planerad materialvetenskapscentrumbildning i Öresund. Det håller på att bli riktigt bra och jag känner att vi håller ett bra tempo på de satsningar på olika förutsättningar för forskning och innovation som vi arbetar fram. Det är en mångfald av aktörer, bra samverkan med akademin och nya intressant modeller. Allt är avgörande för att vi ska bygga strukturer som kan bli framgångsrika i global konkurrens och för framtiden.