februari 2007

presskonferens angående Ansvarskommitténs förslag äger idag rum 10.30. Följ den här live.

Nu är det långa arbete färdigt och vi kommer att att få reda på om spekulationerna och gissningarna varit riktiga eller fel. Att regionfrågan kommer att bekräftas av utredningen är nog ganska klart, men på vilket sätt och i vilken form vet vi fortfarande inte helt och hållet. Om jag är rätt underrättad har de till exempel inte alls diskuterat hur en regionalisering skall finansieras, vilka skattebaser som kan användas eller hur det skall göras stabilt och långsiktigt. Förslagen vilar fortfarande på statlig anslagsfinansiering. Det känns inte riktigt tillfredsställande.

Själv kommer jag att dyka upp i morgon kväll i Svt 1 Argument kl. 22. Där skall jag debattera regionfrågan med landshövding Björn Eriksson samt historikern Dick Harrison. Det skall bli intressant. Återkommer med kommentarer dagen efter.

verkar nu komma från regeringen angående ESS anläggningen med placering i Lund. Leijonborg har ikväll gett besked via nyhetskanalerna och kommer imorgon ha presskonferenser i Stockholm och Lund för att berätta detta och också berätta vem som blir förhandlingsman. Det är inte en dag försent med detta besked. Skall vi kunna dra fördel av den teknikkunskap och kompetens som finns investerat inte bara inom ESS gruppen utan totalt i Lund, Sverige och Norden så är det hög tid till en avsiktsförklaring. Nu kan förhandlingar inledas med alla andra länder som skall vara med samt det tekniska och vetenskapliga arbetet med anläggningen. Byggstart skulle kunna ske 2009/2010 och anläggningen skulle kunna vara i full drift 2020.

Regeringens pressmeddelande lyder som följer:

Inbjudan till pressträffar med Lars Leijonborg

Presslegitimation eller föranmälan krävs.

ESS kommer att bli en del av ett större forskningslandskap. Det handlar även om MAX IV i Lund, XFEL i Hamburg och Petra i Hamburg. När alla dessa är på plats bildar de en unik världsledande geografisk koncentration av materialvetenskaplig forskning. Det betyder också att det är ännu viktigare att nu fortsätta arbetet med bygget av Fehmarn Bält bron. Den utgör själva navet i förmågan för oss alla att kunna fullt ut utnyttja all denna kapacitet.

Peter J Olsson lyfter frågan på ledarplats i lördagens Kvällsposten. Och visst är det sant att vi måste stärka vår närvaro i huvudstaden. Det framkommer mer och mer hur många ”spontan” möten som Skåne går miste om därför att vi faktiskt inte finns fysiskt närvarande. Jag märker det själv vid mina hastiga nedslag då och då för att egentligen endast vara med på ett möte eller seminarium. Då möter jag flera personer utan planering just därför att vi stöter på varandra på gatan eller i korridorerna. För oss i Skåne som just nu driver ett antal helt avgörande strategiska frågor där staten är en viktig part blir dessa spontan möten rätt så bra. Vi får möjlighet att fånga upp vad som egentligen sägs, eller om någon information saknas som några exempel. Skall vi få komma igenom med E22, ESS och HH leden som bara några exempel så krävs det närvaro och envishet. Det fungerar inte med någon fjärrkontroll.

hette dagens seminarium arrangerat av SNS. Det inleddes av tre nationalekonomer, Lars Calmfors, Anna Larsson och Olof Åslund. Calmfors tyckte att det fanns fog för påståendet att det är för få ekonomer som deltar i samhällsdebatten. Han pekade på tre anledningar:
Annan miljö. Ekonomer har idag kommit in i andra miljöer, såsom departement.
Inomvetenskapliga faktorer. Bland annat för få incitament och ger knappast meriter för karriären.
Internationalisering. Alla talar engelska, det rekryteras akademiker globalt, alla tappar kontakten med den nationella debatten.
Anna Larsson delade åsikten att detta var en tydlig tendens som riskerade att förvärras över tid. Hon pekade tydligt på vikten att detta måste tydligare prioriteras som en akademisk merit. Hon ansåg också att det var svårt att hantera språket och känna sig bekväm efter fem år av avhandlingsarbete på engelska.
Olof Åslund sade inte emot men tyckte att det egentligen inte borde finnas några hinder. Fler borde vara ganska intresserade av att fler läste deras avhandlingar efter flera års arbete.
Därefter gjorde Åke Ortmark en kortare bild av journalisternas syn på ekonomernas plats i debatten. Han svarade tydligt ja på frågan om de var välkomna, men konstaterade samtidigt att de hade ganska dåligt rykte hos många politiker. Få gillar ekonomer, man kan fråga sig varför? Ortmarks svar var att av 100 frågor som människor ställs inför handlar 99 om pengar. Ekonomer hanterar pengar, något som står alla nära. Politiker har svårt att hantera både deras flockmentalitet och splittring. Ingen är nöjd med varken det ena eller det andra.
Dagen avslutades med en liten paneldebatt med finansminister Borg, fd finansminister Åsbrink, samt Lars Calmfors och Lena Askling från Aftonbladet. Anders Borg landade efter en lång inledning som tog utgångspunkt i vilken demokratisyn vi har, över yttrandefrihet, autonomi, tydligare redovisningar i hela den industrialiserade världen, till att det var inget stort problem. Och om det var ett problem var både journalister, mediaägare, forskare och politiker lika mycket skyldiga.
Åsbrink var inte lika tydlig i sitt ställningstagande utan pekade mer på att att det endast funnits två nobelpristagare i ekonomi, Myrdal och Ohlin, båda engagerade sig politiskt, och det borde de kanske inte gjort?! Vet inte riktigt vad han ville säga med detta.
Lars Calmfors fortsatte sitt resonemang och gjorde bland annat ett tillägg. Det finns på grund av konkurrensen disciplinerande krafter mellan forskare för att inte förfalla till dåligt underbyggda påståenden, eller påståenden enbart grundade på värderingar. Dessa krafter saknas helt inom politiken. Där är det snarare en merit att främja de politiska motsättningarna genom tendensiös användning av forskarresultat.
Vilket ju är mycket sant. Det är nästan regel än undantag när vi politiskt tar till intäkt enstaka resultat eller resultat taget ur sitt sammanhang för att bekräfta en politisk ”sanning”. Det skulle inte skada med en etisk debatt också mellan politiker.
Jag kan också hålla med de som pekade på svårigheten för svenska disputerade att uttryck sig i skrift och tal. Detta borde vara ett genomgående ämne under hela universitetstiden. Vad spelar det för roll om jag är bäst och klokast om jag överhuvudtaget inte kan bibringa min omvärld detta? Eller åtminstone någon i forskarteamte. I USA blir även språket bedömt ganska strikt genom alla universitetsnivåer. Just ur den synpunkten att jag också måste förbättra min förmåga att förmedla mina kunskaper. Sedan vet vi alla att vi är mer eller mindre intresserade och begåvade. Men om vi inte ens ger studenterna verktygen, hur ska de då någonsin lära sig. Jag har lyft denna fråga några gångar på styrelsen i Lund, men det är ju självklart ingen direkt styrelsefråga. Samtidigt kan vi konstatera att det ju är ett problem.

somidag gjorde ett utspel för att ändra placeringsreglerna för AP fonderna. Hon pekade på vikten att kunna placera i långsiktiga och säkra investeringar såsom broar, vägar, järnväg, sjukhus, skolor etc. En internationellt sätt inte speciellt kontroversiell fråga utan helt enkelt hur de flesta seriösa pensionsstiftelser redan arbetar. Det är ju självklart att svenska pensionmedel ska arbeta nu och här för att skapa högre tillväxt och därmed säkra pensionsutbetalningarna i framtiden. Avsevärt mycket bättre än att endast lägga vår tilltro till framtida generationers arbetsförmåga. Det ena utesluter ju inte det andra. Hur ska de kunna vara arbetssamma om vi inte investerar ordentligt idag?

för nästan alla igår och idag. Det har varit fullständigt trafikkaos, ingen kollektivtrafik alls i stora delar av Skåne vilket har lett till både stängda företag och problem inom vården. Tack och lov har akutsjukhusen klarat sin bemanning.

Frågan är bara var den där globala uppvärmningen tog vägen?:-)

Tidig morgon till Kristianstad genom regn och dimma. Sedan en lång dag med beredningar och föredragningar.

Vi fick bland annat en intressant dragning av de sociala plattformar som drivits fram genom ett gott samarbete inom Sydsam, där det inte bara handlade om att påverka innehållet utan även placeringen av de nya plattformarna inom 7e Ramprogrammet. DG Research på Kommissionen vill nu delta nära i arbetet med den sociala plattformen och hoppas att detta skall bli något mycket positivt som kan överföras till fler områden. Detta resultat hade aldrig varit möjligt utan den samverkan vi haft i södra Sverige. Nu knackar snart hela Sverige samt delar av EU på dörren och vill vara med. Kan bli riktigt intressant och bra. Med tanke på de frågor som just nu är på tapeten inom EU med integration och segregation och storstadsproblem så är behovet av mer forskning odiskutabelt. Det ska bli intressant att se vad styrelsen gör med detta.

Nu kommer lagförslagen på halverad förmögenhetsskatt och slopad Lex Uggla. Inte en dag försent.

Nytt riskkapitalbolag ska dra in över 200 miljoner till Lunds universitet
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Av Erik Olausson
Källa Rapidus