Vindkraften – vårt nya miljöhot
12 augusti 2002, NST/HD
Det planeras vindkraftsparker från Strömstad i Bohuslän och hela vägen ner mot Öresund. En park av modell större är tänkt att byggas utanför Hven. I ett redan trångt Öresund, den viktigaste förbindelselänken mellan Nordsjön och Östersjön. Öresundsbron skall få sällskap av 48 stycken 120 meter höga vindmöllor. Det var oro att bropelarna skulle kunna störa flödet i Öresund, men det kommer tydligen inte att störa med 48 pelare till. Mellan Abbekås och Smygehamn på den skånska sydkusten planeras en park av de största vindmöllor vi hitintills sett i Sverige. Vi har energiverket Barsebäck som har stört en liten avgränsad punkt i det skånska landskapet, men som har tillräckligt med resurser för att försörja inte bara Skåne utan hela södra Sverige med energi. Den anläggningen stänger vi och sedan gör vi om hela den vackraste och mest unika kustlinjen samt inlandet till en miljöförstörande industripark, full med flaxande, dånande roterblad.
När jag växte upp under sextiotalet i Stockholm, vandrade jag runt i en stad som såg ut som efter ett bombnedslag. Runt omkring mig revs sexton- och sjuttonhundratalshus. En stadsmiljö som aldrig går att återställa. Grävskopan har ända sedan dess gett mig blandade känslor. Då var jag ett barn som de styrande lätt kunde köra över, ett barn som bara kände förtvivlan men inget kunde göra. Idag trettio år senare har Skåne vunnit mitt hjärta med sin skönhet och sin rika natur. Då kommer samma marodörer tillbaka. Kusten med vita sandstränder och djupa raviner skall flockas av vindkraftsparker, böljande landskap skall fyllas med vindkraftsparker. Inga små diskreta saker, utan gigantiska 120 meter höga saker med 80 meter breda roterblad. Men denna gången är jag vuxen och kommer inte att lägga mig tyst inför detta fruktansvärda dåd mot vårt dyrbara skånska landskap. Jag hoppas att vi kan lära av historien och inte sätta dessa grävskopor i jorden, såren kommer aldrig att kunna återställas. Det är ju inte bara själva möllorna, utan anslutningskablar, tillfartsvägar etc.
Dessutom kommer den lilla energi vi får ut av dessa parker inte ens ersätta ett av verken i Barsebäck och energitillgången kommer inte att vara pålitlig. Det betyder att det måste alltid finnas reservkraftverk från olja eller kärnkraft. Den dagen på vintern när till och med Skåne känner av en bitande kyla räcker inte ens Barsebäck 1 och 2. Den dagen får vi redan idag importera el. Vi kan lugnt konstatera att om vindkraftsförespråkarna får som de vill kommer det inte bara vara den dagen vi får importera kolkraft från Danmark eller farlig kärnkraft från Ryssland. Är det ingen som undrar varför Vattenfall satsar stort på brunkol i Tyskland, på bekostnad av hela byar som skall läggas i ruiner. Kan vi riva gamla kulturmärkta byar i Tyskland så är det väl inte långt till att göra hela Skåne till en miljöförstörande industripark.
Jag uppmanar er alla att gå in på www.landskapsskydd.nu. Nu krävs en ny miljörörelse inte bara på den skånska sydkusten utan även hos oss i nordväst Skåne för att sätta ett definitivt stopp för vårt nyaste miljöhot, vindkraftverk.
Pia Kinhult
Ordförande Kulturnämnden Region Skåne samt ledamot Regionala Utvecklingsberedningen Region Skåne
2:a vice ordförande Moderaterna i Skåne